Tunga EU-makthavare: “Vi ska krossa glastaket”
BRYSSEL 14 november 2012 | Sverige emot– Det här är jämställdhet in action, sade Viviane Reding som på onsdagen lade fram ett kontroversiellt lagförslag om kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser. En hård debatt väntar där Sverige med flera andra medlemsländer är motståndare till en lag på EU-nivå.
Efter många turer kom slutligen EU-kommissionens skarpa förslag om kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser på onsdagen då Viviane Reding från Luxemburg presenterade vad som förmodligen är ett av den här kommissionens mest omtalade lagförslag. Reding och hennes finske kollega, den liberale ekonomikommissionären Olli Rehn höll tillsammans ett inom Brysselbyråkratin sällan skådat emotionellt brandtal för jämställd representation i EU:s största företag.
– Det här är jämställdhet in action. I dag föreslår vi en lagstiftning för att krossa glastaket som håller talangfulla kvinnor borta från toppjobben, sade Viviane Reding till pressuppbådet i Bryssel.
Enligt direktivet, som ska behandlas av EU-parlamentet och EU-ländernas regeringar, är målet att 40 procent av styrelsemedlemmarna i större börslistade bolag ska vara kvinnor år senast 2020. För statligt ägda bolag blir tidsfristen kortare – redan 2018 ska målet vara uppnått.
Medlemsländerna måste enligt planen tvinga företagen att införa öppna, transparenta och effektiva rekryteringsprocesser när nya styrelsemedlemmar ska väljas in. Om två personer har likvärdiga kvalifikationer måste det underrepresenterade könet – i de allra flesta fall kvinnan – prioriteras.
Gör ett företag inte detta väntar sanktioner som medlemsländerna får bestämma själva över. Kommissionen föreslår att de kan bestå av böter eller att utnämningen av styrelsemedlemmar upphävs. Företagen ska också redovisa hur sammansättningen i styrelsen utvecklats varje år. EU-kommissionen kan om ett medlemsland inte följer reglerna ta landet till EU-domstolen.
Viviane Reding och Olli Rehn gjorde en poäng av att alla kommissionärer med en ekonomisk portfölj, både konservativa och socialistiska, har skrivit under förslaget. Enligt kommissionärerna leder jämställda styrelser till klara ekonomiska fördelar. En del av kritiken, som går ut på att företagen får ytterligare byråkratiska bördor, avfärdade Olli Rehn.
– Jag ser inte jämställdhet som en börda utan som en tillgång. Det här är precis rätt tid för att vända på varje sten för att tillvarata alla talanger så att europeiska företag kan bli framgångsrika i den kris vi går igenom, sade Rehn som också gjorde en längre utläggning om sin mor som kämpat för jämställdhet i familjens reservdelsfirma hemma i Finland.
Förslaget har redan innan det presenterats varit mycket omdiskuterat, både i EU-kommissionen som runt om i Europa. Flera kommissionärer, bland andra svenska Cecilia Malmström och nederländska Neelie Kroes, båda liberaler, har uttryckt motstånd till en kvotering. Enligt Reding antogs förslaget dock enhälligt.
Flera medlemsländer, som Sverige och Storbritannien, är också starka motståndare till en EU-kvotering.
– Jag tycker inte att vi ska ha lagstiftande pekpinnar, men däremot tydliga målsättningar, sade näringsminister Annie Lööf (C) om förslaget till TT.
Från EU-parlamentet kom i stället flera uppmuntrande tillrop. En grupp på 16 konservativa ledamöter från jämställdhetsutskottet gratulerade kommissionen för dess ”pragmatiska och kloka hållning”. Även den liberala gruppen stöder kommissionen medan de två svenska socialdemokratiska ledamöterna Olle Ludvigsson och Anna Hedh i ett uttalande anser att förslaget måste stärkas ytterligare.
Tolv länder har i dag lagstiftning om kvotering för bolagsstyrelser och EU-snittet i för andelen kvinnor i styrelserna ligger på cirka 15 procent. Enligt en rapport från EU-kommissionen är det bara Frankrike som tros nå målet om 40 procent kvinnor i styrelserna utan en europeisk lagstiftning. Även Sverige skulle nå målet – men först år 2035 utan en tvingande EU-lag.