Rekordlågt stöd för euron i Sverige

Dagen innan EU-ländernas stats- och regeringschefer på decembertoppmötet ska diskutera eurons framtid ser svenska folket ut att redan bestämt sig. Ett svenskt euromedlemskap har aldrig varit mera fjärran än idag.

Statistiska centralbyråns stora väljarundersökning för november, som publicerades på onsdagen, visar att stödet för att byta kronan mot euron aldrig har varit så lågt. Över 82 procent skulle om det i dag vore en folkomröstning säga nej till euron, medan knappt 10 procent vill byta till euron. Det är det lägsta stödet för euron någonsin. 

Stödet för det svenska EU-medlemskapet minskar också. Sedan november förra året har andelen som skulle rösta ja till ett medlemskap minskat från 47 procent till drygt 44 procent.

Andel väljare som röstar nej och vill lämna EU har ökat från knappt 24 procent till drygt 26 procent. Bland kvinnorna vill var tredje att Sverige lämnar EU.

Även de osäkra väljarna har ökat på ett år från 28 procent till cirka 29 procent. Sammantaget betyder det att över 55 procent har en tydlig negativ eller osäker inställning till det svenska EU-medlemskapet. På samma sätt som att närmare 74 procent har en positiv eller osäker inställning.

Efter folkomröstningen om euron 2003, som blev ett tydligt nej till en svensk euroanslutning, följde några år av negativa svenska sympatier för euron. Men precis innan krisen blev kännbar 2009 var ja- och nejsidan lika stora. Sedan dess har nejsidan dragit ifrån och i november i år nåddes nya rekordnivåer i svenskt euromotstånd.