Läsartext: Stockholms EU-pris sporrar andra europeiska städer

Var sjätte EU-invånare, omkring 80 miljoner personer, har någon form av funktionsnedsättning. Mer än var tredje person över 75 år har en funktionsnedsättning som i någon mån utgör ett hinder. För många personer med funktionsnedsättning är det svårt att delta i samhällslivet och att hitta ett arbete. En orsak till detta är brister i tillgängligheten i samhället.   

Tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning är frågor som under senare år fått en alltmer framträdande plats på EU:s agenda. EU har antagit en funktionshinderstrategi 2010-2020 som bygger på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. För närvarande tar EU-kommissionen fram ett förslag till EU-lag om tillgänglighet. Denna lag läggs fram under 2013 och ska bidra till att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning.

EU uppmärksammar tillgänglighet på fler sätt. Sedan år 2010 delar EU-kommissionen ut priset ”City Access Award”, som går till Europas mest tillgängliga stad. Detta pris ska sporra städer i medlemsländerna till att arbeta med tillgänglighet och bidra till att städer och länder lär sig av varandra och utbyter erfarenheter. Stockholm var en av 99 deltagande städer i tävlingen för 2012 och kom tillsammans med sex andra städer till finalen i Bryssel i december. Stockholm kom på en hedrande andraplats, tillsammans med franska Nantes. Berlin utsågs till Europas mest tillgängliga stad.

Att EU bedömer och rankar hur städer i Europa arbetar med tillgänglighet, miljöfrågor och andra viktiga samhällsfrågor bidrar till flera positiva effekter. Det EU-pris som Stockholm har tilldelats gör att vi kan dela med oss av våra erfarenheter och arbetsmetoder till andra europeiska städer. Vi får viss internationell uppmärksamhet och värdefulla kontakter med andra städer som framgångsrikt arbetar med tillgänglighet. Vi kan lära oss av varandra och frågorna lyfts på den politiska dagordningen.

Flera städer visar nu intresse för Stockholms arbete med tillgänglighet. Stockholm har arbetat systematiskt med dessa frågor under en längre tid. Viktiga framsteg uppnåddes genom stadens tillgänglighetsprojekt, där 1,2 miljarder kronor investerades under en tolvårsperiod. Projektet avslutades i mars förra året.

Några exempel på vad som utförts i Stockholm: 360 busshållplatser har gjorts om för både personer med synskador och för dem som använder rullstol, 5 200 övergångsställen har byggts om, 1 500 trappor i utemiljön har kontrastmarkerats och många lekplatser har anpassats för barn med funktionsnedsättning. Likt miljöfrågorna är tillgänglighetsfrågorna en självklar del i stadens verksamheter. Som exempel kan nämnas att syntolkning numera erbjuds till flera kulturevenemang och att flera av stadens lekplatser har anpassats för personer med funktionsnedsättning.  

Från att tidigare främst ha bedrivit tillgänglighetsfrågor i projektform är tillgänglighet numera en naturlig del av arbetet i stadens nämnder och bolag. Det är viktigt att betona att god tillgänglighet är ett allmänintresse. Det som är bra för personer med funktionsnedsättning är bra för oss alla. Automatiska dörröppnare, hissar och digitala informationstavlor i kollektivtrafiken är exempel på detta.  

I många EU-länder, även i Sverige, finns en föreställning om att tillgänglighetsfrågor är ett särintresse som kostar pengar. Men god tillgänglighet leder till nya affärsmöjligheter och kan vara ett incitament för innovation och ekonomisk tillväxt. Svensk Handel har räknat ut att en person omsätter cirka 58 000 kronor i detaljhandeln per år. I och med att 1,8 miljoner människor i Sverige har en funktionsnedsättning innebär det att denna grupp årligen omsätter totalt 104,4 miljarder kronor i detaljhandeln. Vem vill missa dessa kunder?

För Stockholm som stad innebär god tillgänglighet också att vi blir attraktivt för turister och andra besökare. Men ytterst handlar det om vilket samhälle vi vill ha och att alla ska kunna delta i samhällslivet på så lika villkor som möjligt.