Debatt: Europa står inför ett viktigt vägval

Idag firar vi Europadagen och ett Europa som står inför ett viktigt vägval. Antingen reformer som vitaliserar vår ekonomi eller en långsiktig anpassning till förlorad konkurrenskraft och försämrad välfärd. Den för vår tid avgörande frågan är hur vi ska komma ut ur krisen: som en ledande global ekonomi eller som en omsprungen del av världen. Här spelar politiken en avgörande roll för vilken väg EU kommer gå. Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att Socialdemokraterna driver två olika versioner av ekonomisk politik, en i Stockholm och en i Bryssel.

Europa har fantastiska möjligheter. EU är världens största ekonomi och kan genom reformer som öppnar upp för konkurrens över gränserna bli världens mest dynamiska marknad där såväl kulturer och idéer som jobb och företag möts. Det kräver en ansvarsfullt förd ekonomisk politik där ordning och reda för finanserna går främst.

Sedan 1990 har Kinas export ökat nästan 24 gånger och investeringarna 10 gånger. Indiens export har ökat nästan 13 gånger och investeringarna 5 gånger. Redan nu är det i tillväxtekonomierna som står för den största andelen av den ekonomiska tillväxten i världen, det utmanar Europa men skapar också nya möjligheter för oss. Därför behöver vi fortsätta stärka vår konkurrenskraft utan att riskera stabiliteten i de offentliga finanserna.

Alternativet, fortsatta underskott och ökad upplåning skulle leda till en långsiktig stagnation där Europa i sin helhet minskar som andel av den globala ekonomin, omsprunget av Asien och Amerika. Det kommer få konsekvenser för jobben och välfärden och underminera de offentliga finanserna, men det kommer också att försvaga Europas roll i världen vad gäller demokrati och respekt för mänskliga fri- och rättigheter.

Det är dessa två scenarier vi nu har att välja mellan - och vi kan lära av de erfarenheter vi har. I de delar av Europa där man tillämpat strikt budgetdisciplin och reformerat ekonomierna har investeringstakten upprätthållits på en relativt sett hög nivå och konkurrenskraften liksom välståndet ökat. Där man istället har skjutit reformerna framför sig, till priset av växande budgetunderskott, stigande skuldbörda och lägre tillväxt, befinner man sig i dag i en kris som hotar såväl välfärden som sammanhållningen i samhället.

I den svenska debatten framställer Socialdemokraterna sig som försvarare av en återhållsam budgetpolitik medan de i den europeiska debatten vill öka utgifterna och låta större underskott finansiera en ökad bidragslinje. I Sveriges riksdag uttalar sig Socialdemokraterna ofta emot allt för stor ekonomisk-politisk överstatlighet men få tecken tyder på att Socialdemokraterna i Europaparlamentet står emot tendenser till just ökad centralisering av finansmakten. Det är dags att Stefan Löfven och Magdalena Andersson ger besked: Gäller talet om ansvarsfulla finanser även de europeiska och kan man lita på att Socialdemokraterna går i takt på de olika politiska nivåerna?

Sverige firar idag Europadagen och ett Europa med stora utmaningar. En ansvarslös bidragslinje har fört stora delar av Europa ner i recession samtidigt som andra länder, såsom Sverige, klarat krisen förhållandevis väl. Vad Europa behöver idag är reformer som återför ordning och reda i ekonomin kombinerat med strukturreformer för stärkt konkurrenskraft.

De svenska Socialdemokraterna i Bryssel driver en linje som innebär en ökad skuldbörda och en fortsatt bidragslinje samtidigt som S i Stockholm pratar om åtstramningar. Nu är det dags för Stefan Löfven och Magdalena Andersson att lämna tydliga besked om vad deras parti egentligen tycker i dessa viktiga frågor.
 

Anna Kinberg Batra (M)
gruppledare för moderaterna i riksdagen och ordförande i finansutskottet

Gunnar Hökmark (M)
gruppledare för moderaterna i europaparlamentet och vice ordförande i EPP-gruppen