Debatt: EU-ministern: Unionen har problem

I den ekonomiska krisens spår ser vi ett förtroenderas för EU. För oss som så starkt tror på Europatanken är det sorgligt att se i land efter land samma dystra nedgång. Den ekonomiska krisen har blivit en politisk kris där grundläggande värderingar utmanas.

När länder tvingas till smärtsamma reformer och förtroendet för EU sjunker vinner populist- och nationalistpartier mark med enkla svar på svåra frågor. Och det är lätt att enbart skylla på EU nu när vi står med räkningen för krisen i handen. Även om Sverige klarat sig bra i den ekonomiska krisen krävs att vi tar utmaningarna på allvar.

Först och främst måste vi påminna oss om vad europeiskt samarbete står för och vad det bidragit till. Det som för 25 år sedan var otänkbart tar vi idag för givet. Att studera på universitet i ett annat EU-land är inte längre en klassfråga. Vi studerar, arbetar, flyger, handlar, kommunicerar och lever över gränser. EU är världens största gemensamma ekonomi. Vi har byggt upp en gemensam inre marknad som når en halv miljard människor.

Men framför allt är vi världens största samling demokratier på samma kontinent. Och vi blir fler. På ett decennium har unionen växt från 15 till 28 medlemsländer. Den som försökt övertyga en kroat mitt i 90-talets blossande inbördeskrig att Kroatien 2013 skulle vara medlemsland i EU skulle fått en undrande blick tillbaka.

Men unionen har problem. Det finns ett glapp mellan beslutsfattare och medborgare. Många upplever EU som långt borta och svårt att förstå.

Oavsett hur vi ser på unionens utveckling måste vi vara tydliga: EU kan inte fortsätta med integration i allt snabbare takt utan folklig förankring. Vi behöver diskutera hur vi gör EU mer demokratiskt trovärdigt.

Ökad öppenhet är en nyckelfråga. EU:s institutioner behöver smittas av vår nordiska öppenhetskultur. När öppenheten ifrågasätts i ministerrådet eller EU-domstolen är det de nordiska länderna som enträget står upp och försvarar den enskilde medborgarens rätt till insyn. Det arbetet blir allt viktigare i en tid där många EU-länder tycker att öppenheten gått för långt.

För mig är det självklart att förvänta sig öppenhet även från EU. Därför är det centralt att den europeiska offentlighetsprincipen, som liknar den nordiska modellen, bevaras och utvecklas. Vi vill se en EU-förvaltningslag som tydliggör medborgarnas rättigheter och skyldigheter och som skapar öppna och effektiva institutioner.

Det måste bli enklare att utkräva ansvar för beslut som fattas i Bryssel. Riksdagen är nyckelspelare i våra demokratier och måste ha en tydlig roll i EU:s beslutsprocess.

Innan nya EU-lagar förhandlas fram måste vi få stöd i riksdagen för ståndpunkter vi tänker driva. Det är en viktig princip som skapar legitimitet.

För att stävja den ekonomiska krisen har nödvändiga, snabba och ibland långtgående beslut fattats under sena nätter i Bryssel. Omfattande dokument har kommit några timmar innan förhandlingen börjar. När inte ens vi som ministrar har hunnit sätta oss in i frågornas komplexitet, hur kan vi förvänta oss att medborgarna ska kunna göra det? Att förslag bereds och offentliggörs i god tid är avgörande. Demokratisk förankring måste få ta tid. Ett sätt att stärka möjligheterna till ansvarsutkrävande kan vara att EU-kommissionärer debatterar sina förslag i nationella parlament om parlamenten önskar.

Helt centralt för att skapa legitimitet är att inget medlemsland kompromissar med grundläggande värderingar. Länder som ingår i EU ska inte kunna begränsa journalisters arbete, göra snabba grundlagsändringar som inskränker individens makt, eller systematiskt förtrycka minoriteter – utan att EU agerar. Tyvärr saknas verktyg för det idag. Sverige driver på för att EU ska granska hur mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen efterlevs i medlemsländerna. För att fortsätta vara en förebild globalt måste vi sopa rent på hemmaplan.

25 maj nästa år är det val till Europaparlamentet. Hittills har valdeltagandet i varit betydligt lägre än i våra nationella val.

För att fler ska rösta måste vi återskapa förtroendet för EU. Vi måste tydligare förklara Europasamarbetet, och hur det påverkar vår vardag. Det kan handla om regler för vilka material en barnmatsförpackning får innehålla, eller hur farligt avfall ska hanteras. Det kan handla om offentlig upphandling eller regler kring arbetstider och arbetsmiljö. Beslut som fattas av det folkvalda Europaparlamentet och regeringarna i ministerrådet handlar om människors vardag.

Valet till Europaparlamentet blir ett lackmustest för EU:s legitimitet. Varje röst som inte läggs ger extra tyngd åt den röst som läggs på nationalistiska populistpartier.

EU- samarbetet är vårt bästa verktyg för att lösa gemensamma problem i Europa. Det handlar om ekonomi, konkurrenskraft, miljöhot och gränsöverskridande brottslighet. Men ska vi lyckas krävs att EU står upp för tydliga värderingar, att det finns insyn och möjligheter till påverkan. Bara då kan förtroendet för EU återupprättas.

Birgitta Ohlsson (FP)

EU- och demokratiminister