Debatt: Nytt EU-direktiv kan orsaka lönedumpning

Jag var den ende svenske EU-parlamentarikern som i veckan röstade nej till yrkeskvalifikationsdirektivet. Låt mig förklara varför. När yrkeskvalifikationsdirektivet presenteras av politiker och media gläds man över att viktiga administrativa hinder nu har undanröjts. Nu ska utbildningar och yrkeskunskaper godkännas av hela EU. Detta är i sig naturligtvis positivt. Man skulle kunna se det som att EU äntligen sätter människors fria rörlighet först, istället för företags och pengars.

Men tyvärr är direktivet så hastigt och dåligt konstruerat att konsekvensen kan bli försämrad säkerhet i många branscher, bland annat vården.

I ett direktiv där allt från turistguider till barnmorskor ska regleras är det naturligtvis lätt att det blir fel någonstans, eller att nationell hänsyn får stå tillbaka för den allt mer harmoniserade EU-lagstiftningen. Istället för att trycka in allt i ett enda direktiv borde man såklart ha delat upp det. Byggnadsingenjörer och arkitekter kanske kan ha samma lagstiftning, men sjuksköterskor och elektriker?

Redan tidigt signalerade olika fackliga organisationer i möten med mig, att det fanns en rad problem. Vissa av problemen är lösta, men andra kvarstår. Därför blev det i slutändan omöjligt för mig att rösta ja till detta direktiv.

I direktivet accepteras bland annat det tyska systemet för sjuksköterskeutbildning som enbart kräver 10 års grundskola och tre års yrkesutbildning. Trots att det finns undantag och möjligheter för medlemsstater att ställa särskilda krav inom just vårdyrken är detta oroande. I Sverige har vi kämpat för att höja sjuksköterskeyrket till en högskolenivå. Det har visat sig rädda liv, men nu kan detta sättas på spel.

En syn på sjuksköterskor som ett yrke med lägre kompetens än högskoleutbildning innebär dock även andra risker än de rent vårdsäkerhetsmässiga, nämligen lönebilden. Att vara sjuksköterska eller barnmorska är inte ett kall. Det är ett yrke som bygger på forskning och beprövad vetenskap. Lönen för sjuksköterskor är redan låg och när man nu ska konkurrensutsättas mot lägre utbildade riskerar naturligtvis också lönerna att gå ner. Detta är en tillbakagång både för vårdkvalliten och för jämställdheten.

Direktivet har dock även andra svagheter. Till exempel det så kallade partiella tillträdet, där någon vars kompetens inte är godkänd i ett annat EU-land, ändå ska kunna få utöva delar av yrket, dock inte i vårdyrken. Jag är osäker på hur detta kommer att påverka Sverige men min danska kollega berättar att de kommer få stora problem med till exempel rörmokare som inte har kunskap om gas och el, ett dansk kriterium som man nu antagligen kan ta sig runt med det genom det partiella tillträdet. Och innan en olycka har hänt är det svårt att hävda att man ska få undantag eftersom dessa bygger på att man kan bevisa att det skulle kunna framkalla fara.

I Danmark oroar man sig också för risken med underutbildade byggarbetare och ställningsbyggare. De problemen finns också i Sverige, men i diskussionen om yrkeskvalifikationsdirektivet verkar glädjeyran över minskad administration för den enskilda helt överskugga de risker som det också medför.

Ett annat problem är att de så kallade yrkeskorten kommer att delas ut med automatik om ansökan inte behandlas i tid, något som riskerar att skapa ett osäkert och kanske till och med farligt system. Vem ska godkänna alla dessa yrkeskort? Kommer det att läggas ut på entreprenad eller måste vi skapa en ny myndighet? Se bara hur det har gått med svenska lärarlegitimationen, vad händer när detta handlar om byggnadsingenjörer, vårdpersonal eller elektriker?

Det är positivt att människor idag kan flytta till nya länder och få sin kompetens erkänd, men Vänsterpartiet menar att detta måste ske under villkor som gör kvalitet, säkerhet och arbetsrätt till ledstjärnor. Tyvärr riskerar detta hastjobb till direktiv att snarare leda till försämrad säkerhet inom vissa branscher och till lönedumpning.

Jag antar att många av de som röstade ja till detta direktiv tycker att jag målar fan på väggen, men erfarenheten av tidigare beslut om ”ökad rörlighet” visar tyvärr att vi skeptiker fått rätt, gång efter annan.

Mikael Gustafsson (V)

Europaparlamentariker