Fler EU-dokument riskerar hemligstämpling

På onsdag röstar riksdagen om ett lagförslag som ska göra det lättare att hemligstämpla internationella dokument som hamnar hos svenska myndigheter.

– I samband med till exempel handelsavtal har man bedömt att de nuvarande sekretessgrunderna inte riktigt varit fullt ut täckande, säger Per Bill (M), vice ordförande i riksdagens konstitutionsutskott där frågan behandlats, till Europaportalen.

Syftet är att se till att material som Sverige får som medlem i EU inte ska kunna begäras ut i Sverige om det är sekretessbelagt i det medlemsland som det ursprungligen kommer ifrån. Framför allt rör det sig om material från förhandlingar om internationella handelsavtal som traditionellt är mycket hemlighetsomgärdade.

Regeringen menar att i de flesta andra länder har den som ger ut dokument, avsändaren, rätt att bestämma vem som ska få ta del av det, något som tidigare inte varit fallet i Sverige. Dessa länder kräver ofta att denna princip ska skrivas in i internationella avtal. Förslaget stöds av en bred majoritet av ledamöterna i riksdagen.

Nils Funcke, expert på offentlighetsprincipen, menar dock att den nya lagen riskerar att göra det alltför lätt för svenska tjänstemän att hemligstämpla dokument. Han är kritiskt till formuleringen i förslaget att en handling ska sekretessbeläggas om ”det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i internationella samarbeten … försämras”.

– Det innebär att väldigt mycket skulle kunna trilla in i där, säger Nils Funcke som anser att skrivningen skulle behöva vara betydligt skarpare och att avsändaren inte får tillmätas så stor betydelse när det gäller bedömningen av sekretess.

– Är det en handling som kommer in till en svensk myndighet så är det myndigheten som ska göra en självständig prövning gentemot gällande sekretessregler, säger han och tillägger att avsändarens uppfattning i frågan bör vägas in i en sådan bedömning.

Per Bill håller dock inte med om att lagen riskerar att luckra upp den svenska offentlighetsprincipen.

– Jag skulle snarare säga att vi får en mer precis reglering av sekretess kring handelsavtal än vi haft tidigare. Jag tycker inte att det är konstigt om man ibland gör omregleringar så att sådant som tidigare täcktes av en mycket bred filt av sekretess numera täcks av många små filtar, säger Per Bill som menar att den nya offentlighets- och sekretesslagen är mer specifik än den gamla.

Endast Miljöpartiet motsatte sig förslaget i konstitutionsutskottet. Utskottets ordförande Peter Eriksson (MP) menar att regeringen visar att ”den gett upp och inte längre hävdar skyddet av de grundläggande svenska principerna i det internationella arbetet”.

Per Bill är kritisk till Erikssons inställning.

– Man kan vara som Peter Eriksson och säga att varenda gång som något sekretessbeläggs så är det ett steg på det sluttande planet. Men då skiter man fullständigt i personlig integritet, vårt förhållande till andra stater och vårt berättigade skydd av Sveriges nation, säger Per Bill.

Offentlighetsexperten Nils Funcke ser dock orostecken och menar att flera liknande lagförslag kommit på sistone.

– Så länge vi är med i EU kan vi inte köra ett eget rejs, vi måste anpassa oss i viss mån. Men när den anpassningen går så långt att vi gröper ur offentlighetsprincipen bryter vi mot vad vi deklarerade när vi gick med i EU, säger Nils Funcke och syftar det löfte som politiker gav inför EU-omröstningen 1994.

En handfull av de sammanlagt 74 remissinstanser har satt upp ett varningens finger, bland dem Justitiekanslern, Tidningsutgivarna, Lunds universitet och Socialstyrelsen.

Lagen ska börja gälla vid årsskiftet.