Eskalerande våld i Ukraina - EU avvaktar

Minst två personer dödades under onsdagen. Enligt oppositionen rör det sig ytterligare tre personer. Hundratals andra skadades i sammandrabbningar mellan polis och demonstranter. Även många journalister rapporteras ha blivit misshandlade av polisen.

Från omvärlden har fördömanden strömmat in. EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso beklagade på onsdagen våldet och uttryckte oro över begränsningar av grundläggande rättigheter, såsom yttrandefrihet och mediefrihet.

– Vi är genuint oroade över vart utvecklingen för Ukraina och vi fortsätter att följa händelseutvecklingen noggrannt, samt överväger möjliga åtgärder från EU:s sida och konsekvenser för våra relationer, sade Barroso.

Vilka åtgärder det handlar om ville kommissionen på torsdagen inte gå in på. På fredagen reser utvidgningskommissionär Štefan Füle till Kiev och utrikeschef Catherine Ashton förväntas åka i nästa vecka.

Enligt Jakub Swiecicki, som är specialist på Central- och Östeuropa på Utrikespolitiska institutet, tror den ukrainska oppositionen att tuffare toner från Bryssel skulle hjälpa deras sak.

– Det kan handla om sanktioner mot väl valda personer i ledningen. Till exempel blockerade konton eller indragna visum, säger han.

Men Judy Dempsey, politisk analytiker på den politiskt obundna tankesmedjan Carnegie Europe, anser att EU i stället borde använda sitt inflytande för att få oppositionen att rensa de egna leden från våldsverkare, eftersom en politisk dialog blir allt mer omöjlig ju mer våldet eskalerar.

– Det finns två stora problem i Ukraina. För det första vill inte Janukovitj ha någon dialog och för det andra: vem är egentligen oppositionen? Den har inte ens något program, säger Dempsey.

På onsdagen sade oppositionsledaren Vitalij Klitjko, inför tiotusentals människor i huvudstaden Kiev, att demonstranterna skulle ta till våld om inte president Viktor Janukovitj gör eftergifter. Oppositionen har krävt att regeringen avgår och att ett lagpaket som syftar till att försvåra för demonstrationer dras tillbaka.

EU har hittills inte infört några sanktioner mot Ukraina. USA däremot drar in visum för ett antal personer med koppling till våldsamheterna mot demonstranter i november och december i fjol. Enligt nättidningen EUobserver ska bland annat Ukrainas inrikesminister finnas på listan.

Ukrainas politiska kris har pågått i två månader. Den tändande gnistan var när regeringen plötsligt avbröt EU-förhandlingar om ett långtgående samarbetsavtal, bland annat för att underlätta handel. Kort därpå lånade Ryssland ut motsvarande nästan hundra miljarder kronor till det skuldtyngda landet.

Ukrainas kappvändning föranledde massiva gatuprotester och har fått många att fråga sig om landet nu är förlorat för EU.

– Ryssland vinner för att man agerar snabbt och har alla de där miljarderna som EU inte har. Det EU skulle kunna göra är att sätta ett datum för när Ukraina skulle kunna bli medlem i EU, säger Jakub Swiecicki.