Nya europeiska klimatmål möts av kritik
BRYSSEL 22 januari 2014 | 40-procentig minskningEfter interna stridigheter har kommissionens nya miljö- och energimål presenterats. Men det paketet möts av kritik.
In i det sista var det oklart hur omfattande EU:s miljö- och klimatmål mellan 2020 och 2030 skulle bli. I EU-kommissionen har det pågått en dragkamp mellan å ena sidan bland annat klimatkommissionär Connie Hedegaard och å andra energikommissionär Günther Oettinger. Efter ett försenat möte lade de två kommissionärerna tillsammans med ordförande José Manuel Barroso fram sitt förslag på onsdagen.
– Det vi presenterar i dag är både ambitiöst och överkomligt, sade José Manuel Barroso.
Kommissionen har vägt miljömål mot höga energipriser för EU-ländernas industrier.
– För el betalar vi nästan det dubbla jämfört med vad man gör i USA, sade Günther Oettinger som presenterade en studie över varför energipriserna är högre i Europa än i andra jämförbara delar av världen.
Det nya utsläppsmålet innebär att växthusgaserna ska minska med 40 procent i jämförelse med nivån 1990. Andelen förnybar energi ska samtidigt ökas till minst 27 procent, men bara på EU-nivå. Dock valde kommissionen att inte sätta något nytt mål för energieffektivisering innan en utvärdering gjorts.
Inför onsdagens kommissionsmöte var det oklart huruvida utsläppsmålet skulle bli 35 eller 40 procent. Åtminstone fem kommissionärer krävde det lägre talet medan unionens fyra största medlemsländer tidigare krävt det högre. Men trots att det blev det ambitiösare målet är många miljöorganisationer är besvikna på förslaget.
– EU-medborgare får betala priset: färre gröna jobb, mer import av dyra fossila bränslen och kortare liv på grund av föroreningar, sade Mahi Sideridou verkställande direktör på Greenpeace i ett uttalande.
– Kommissionen har idag bekräftat att dess svaga klimat & krispolitik syftar till överhettad planet och underkylt samhälle, twittrade EU-parlamentarikern Carl Schlyter (MP) efter presentationen.
EU-parlamentets största partigrupp, den konservativa och kristdemokratiska EPP, välkomnade förslagen men varnade för ”okoordinerade metoder”.
– EU:s klimatpolitik får inte bli en antiindustripolitik. Det räcker inte trycka på för en minskning av utsläppen av växthusgaser och samtidigt försumma utbyggnaden av mer förnybar energi och en ökning av industriproduktionen i Europa, sade EU-parlamentarikerna Pilar Del Castillo och Richard Seeber i ett gemensamt uttalande.
EU-ländernas stats- och regeringschefer ska diskutera målen på toppmötet i Bryssel i mars. Därefter måste EU-parlamentet och medlemsländerna enas om hur de ska se ut.
EU:s nuvarande miljö- och energimål som sträcker sig till 2020 ser i dagsläget ut att nås.