Svenskt spioneri får kritik i EU-parlamentet

Efter 15 omfattande utfrågningar som EU-parlamentets rättighetsutskott har genomfört under hösten efter avslöjandena om massövervakning presenterade på torsdagen den ansvarige EU-parlamentarikern, brittiske socialdemokraten Claude Moraes, ett förslag till en rapport som övriga parlamentariker snart ska ta ställning till.

”[Rapporten] fördömer i starkast möjliga ordalag den omfattande, systematiska och urskillningslösa insamlingen av personuppgifter från oskyldiga personer”, skriver Moraes som anser att massavlyssningen inte i första hand handlat om terrorismbekämpning och annan grov brottslighet.

”Insamlingen av all möjlig data från alla medborgare pekar på den möjliga existensen av andra maktmotiv såsom politiskt och ekonomiskt spionage”, står det i den 52-sidiga rapporten, som ifrågasätter huruvida massövervakningen är i enlighet med EU:s fördrag och grundläggande mänskliga rättigheter.

Sverige pekas ut som en av de aktivaste spionageländerna i EU och uppmanas att se över sin lagstiftning och praxis när det gäller signalspaningsmyndigheten FRA för att se till att denna är i linje med Europakonventionen för mänskliga rättigheter.

– Nu blir det svårt för den svenska regeringen att vifta bort vår kritik mot FRA-lagen, sade EU-parlamentarikern Christian Engström (PP) i en kommentar.

Rapportförfattaren Claude Moraes lägger fram en plan med konkreta förslag som ska se till att stater i framtiden inte kan spionera på oskyldiga medborgare.

Han vill även att två avtal mellan EU och USA, de så kallade Swift- och Safe Harbour-avtalen, tills vidare läggs på is. Utskottet tror inte på den ansvariga kommissionären Cecilia Malmströms försäkran om att USA inte brutit mot Swiftavtalet.

Det stora frihandelsavtalet som EU och USA just nu håller på att förhandla fram kommer EU-parlamentet bara att godkänna om ”det till fullo respekterar grundläggande rättigheter” och ”skyddet för enskildas privatliv”.

Förslaget från rättighetsutskottet är dock bara rekommendationer och inga tvingande beslut.

Utskottet beslutade dessutom på torsdagen med en överväldigande majoritet att bjuda in den amerikanske visselblåsaren Edward Snowden till en utfrågning via videolänk. När utfrågningen kan ske är i dagsläget dock inte klart.

Han blir då en i raden av dataexperter, jurister, journalister, politiker och tjänstemän som utfrågats av parlamentarikerna.

Utskottet väntas rösta om rapporten i mitten av februari, därefter ska hela parlamentet ta ställning. Detta planeras ske i mars.