Reinfeldt fick aldrig riksdagens godkännande vid EU-toppmöte

Sjabbel, formalia och politiska hänsyn förhindrade i lördags riksdagens EU-nämnd att, trots tre möten samma dag, ta ställning till toppkandidaterna i valet av Europeiska rådets ordförande och EU:s utrikeschef.  

EU-nämnden är riksdagens särskilda utskott som regeringen är skyldig att informera och rådgöra med innan den tar beslut i EU-frågor. Men vid lördagskvällens EU-toppmöte väntade regeringen in i det sista med att kontakta nämndens ordförande för samråd. Den timma som EU-nämnden fick på sig innan Fredrik Reinfeldt och övriga europeiska stats- och regeringschefer slutligen tog beslutet om de två toppjobben blev av olika anledningar för kort. Riksdagen kunde därför inte ta ställning till kandidaterna.

Tidigare på förmiddagen samma dag hade regeringen samråd med EU-nämnden. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) som deltog på telefon från Bryssel nämnde att de sökte en balanserad politisk uppgörelse och begärde därför inget entydligt mandat i namnfrågan.

Italiens utrikesminister Federica Mogherini var föreslagen av socialistgruppen men nomineringsprocessen kring Europeiska rådets ordförande på den konservativa sidan var inte klar. Utnämningen av rådsordförande var enligt statsministern politiskt känslig.

– Det mandat jag begär är att säga att utnämningarna hänger ihop. Jag kan inte säga mer när det gäller vem som blir Europeiska rådets ordförande därför att det handlar om mycket känsliga personfrågor kopplade till sittande statsministrar, sade Fredrik Reinfeldt och förklarade att den statsminister som sade sig vara villig att kandidera som rådsordförande men sedan inte fick jobbet skulle få sitt engagemang som regeringschef ifrågasatt på hemmaplan.

Oppositionens ledare i nämnden och vice ordförande, Marie Granlund (S), begärde att regeringen skulle återkomma under dagen när det blev aktuellt att fatta beslut om Europeiska rådets ordförande. Samtidigt tillade hon att socialdemokraterna var ”djupt skeptiska” till att den polske premiärministern Donald Tusk skulle ges uppdraget. Det fick statsministern att reagera.

– De nya medlemsstaterna känner sig förfördelade att de inte släpps in på tyngre positioner. Skulle det visa sig att det fanns en stor uppslutning kring den polske premiärministern, skulle det vara mycket märkligt att just Sverige meddelade att vi inte kan acceptera den, som de nya medlemsstaterna ställt sig bakom, sade Fredrik Reinfeldt varefter han tillade att statssekreterare Katarina Areschoug skulle återkomma i frågan.

När nämnden återsamlades vid 19-tiden invände Marie Granlund att mötet inkallats med för kort varsel. Kallelsen hade enligt nämndens ordförande Allan Widman (FP) gått ut tjugo minuter innan. Han accepterade invändningen och mötet avslutades. En stund senare återkallades nämnden till klockan 20:00. Men då stod riksdagen inför fullbordat faktum och kunde inte längre påverka Sveriges position. Under tiden hade toppmötet utsett Tusk och Mogherini och 19:29 gick nyhetsbyrån TT ut med nyheten.

– Min slutsats är att vi alla har lite skuld i att det blev som det blev. Exempelvis har jag och mitt kansli en skuld i det att kallelsen [till sammanträdet 19:00] gick iväg något sent på grund av datorstrul. Samtidigt bestämde sig nämnden att avbryta samrådet och istället ge en halvtimmas förvarning. Det innebär att saker och ting hinner hända nere i Bryssel och beslut fattas. I min värld är det fler olyckliga omständigheter som samspelar. Jag har svårt att peka ut några syndabockar, säger Allan Widman (FP), EU-nämndens ordförande till Europaportalen.

Oppositionen påpekar att det är regeringen som är skyldig att se till att samråd genomförs med riksdagen. Eftersom inget samråd skedde överväger Socialdemokraterna att anmäla statsministern till konstitutionsutskottet för vidare granskning.

– Vi har en ordning som säger att när Sverige tecknar firma så ska det gå genom EU-nämnden i EU-sammanhang och det gjorde man inte. Jag tycker att det är väldigt allvarligt när man sidsteppar den demokratiska ordningen, säger Marie Granlund till Europaportalen.

I efterhand är det tydligt att EU-nämnden hade en chans att påverka Sveriges position om mötet klockan 19 fullföljts.

Ser du inte en risk att om man inte sammanträder så förlorar man möjligheten att påverka processen i Bryssel?

– Absolut, men [regeringen] visste det här sedan klockan fyra. [Jag] blev uppringd av statssekreteraren som sade att det är [Donald Tusk och Federica Mogherini] det antagligen blir. Då hade det varit rimligt att man hade sammankallat ett möte. Det kunde dessutom regeringen ha sagt redan vid förmiddagsmötet och frågat om de kunde få EU-nämndens mandat att driva det. Svårare än så är det inte. Men man kan inte kalla en lördagskväll när folk är ute i valrörelsen med tio minuters varsel. Det är fullständigt oacceptabelt, säger Marie Granlund.

Känner du någon skuld till att EU-nämndsmötet klockan 19:00 ställdes in efter ditt påpekande om att det kallats med allt för kort varsel?

– Det handlar om demokrati. Jag kan inte gå med på ett möte där hälften av ledamöterna inte ens vet om att det är ett möte. Sedan var det ordförande [Widman] som blåste av det för att borgarna inte heller var fulltaliga, säger Marie Granlund.  

Så du och socialdemokraterna uppfattar inte att ni har någon skuld till att det blev som det blev?

– Herregud. Hur ska jag kunna ha någon skuld. Jag är inte med på toppmötet, jag är inte ordförande i nämnden.  Vi har inte möten för att de ska vara. Vi har möten för att vi är folkets företrädare, säger Marie Granlund.