Ny studie: Handelsavtal med USA gör EU till förlorare
BRYSSEL 7 november 2014 | Sågas av KommerskollegiumKommer det nya handelsavtalet mellan EU och USA att leda till tillväxt och flera jobb frågar sig säkert många. Hos expertisen finns olika uppfattningar.
Minskad export, ökad arbetslöshet, försämrad tillväxt och mindre skatteintäkter för staten. Det är konsekvenserna om det frihandelsavtal, kallat TTIP, som nu förhandlas mellan EU och USA kommer på plats enligt en ny konsekvensstudie.
Ekonomen Jeronim Capaldo vid det ansedda amerikanska Tuftsuniversitetet ligger bakom studien och menar att tidigare uppskattningar baserats på en tvivelaktig modell.
”Som färsk forskning framkastat erbjuder existerande uppskattningar av TTIP inte en lämplig bas för viktiga handelsreformer. När en mer realistisk modell används ändras resultaten dramatiskt”, skriver Capaldo som istället använder sig av FN:s Global Policy Model som han menar är lämpligare för ändamålet.
Enligt EU-kommissionens beräkningar skulle ett frihandelsavtal med USA årligen inbringa motsvarande 1 1000 miljarder kronor till den europeiska ekonomin. Kommissionens rapport tillsammans med de tre övriga ledande uppskattningarna av konsekvenserna av frihandelsavtalet baserar sig på en modell vid namn Computable General Equilibrium, CGE. De kommer alla fyra fram till liknande slutsatser.
Capaldo menar att CGE-modellens största problem är att den förutsätter att löntagare i sektorer som konkurreras ut på grund av den ökade konkurrensen som ett frihandelsavtal väntas medföra kan gå till mer framgångsrika branscher.
“Med detta antagande kan en person som jobbar vid löpande bandet i en bilfabrik direkt ta ett nytt jobb hos ett mjukvaruföretag så länge hennes lön är tillräckligt låg.”, skriver Jeronim Capaldo och tillägger att detta sällan varit fallet i verkligheten.
Med FN:s Global Policy Model som utgångspunkt blir istället utfallet av frihandelsavtalet betydligt sämre för Europa. Bland annat beräknas närmare 600 000 arbetstillfällen försvinna i EU-länderna.
Värst blir konsekvenserna för en grupp nordeuropeiska länder. Enligt Capaldos kalkyler riskerar över 200 000 jobb försvinna, nettoexporten minska med två procent och tillväxten försämras med 0,5 procent. I genomsnitt beräknas varje löntagare dessutom förlora motsvarande 45 000 kronor.
Forskningsrapporten menar även att handelsavtalet skulle leda till större finansiell osäkerhet i Europa.
”TTIP skulle få en negativ nettoeffekt på EU”, slår man fast. För USA beräknas TTIP dock bli en positiv affär.
Henrik Isakson, nationalekonom och chef för enheten för handel och tekniska regler på statliga Kommerskollegium, sågar dock rapporten som ovetenskaplig.
– Det är svårt att säga något om rapporten för [Jeronim Capaldo] beskriver väldigt lite hur han kommer fram till sina siffror. Den känns inte riktigt som en vetenskaplig rapport, säger Henrik Isakson till Europaportalen.
Han ser också mycket goda skäl till att kritisera CGE-modellen men ifrågasätter relevansen för att använda FN-modellen till att analysera TTIP. En beräkningsmodell som Henrik Isakson i sammanhanget inte har hört talas om tidigare.
I debatten menar förespråkar att jobben kommer öka, medan motståndarna snarare tror att jobbeffekten är överdriven. Henrik Isakson känner dock inte till några studier som tittat på sysselsättningseffekter av TTIP.
– De ekonomiska vinsterna av TTIP om det blir ambitiöst kommer att bli stora men inte omedelbara, tvärtom kommer de att spridas ut över tid. De som pratar om det här som en quick fix för Europas problem är helt ute och cyklar. När det gäller jobben däremot så tror jag ingenting. Jag kan bara konstatera att vissa jobb slås ut och andra tillkommer, summan av detta svårt att säga, säger Henrik Isakson.
Han påpekar att alla analyser kring handelsavtals effekter lider av mer eller mindre stora mått av osäkerhet eftersom det saknas tillräckligt med tillförlitlig statistik.
— Det som fångas [i statistiken] är det lätt mätbara som tullar men för en stor del av de kommersiella relationerna i världen och de handelshinder de brottas med finns det ingen bra statistik. Därför kan ingen visa något med säkerhet. Om inputen är inte är tillförlitlig kan inte heller outputen vara det, säger Henrik Isakson.