Grekiskt solobeslut väcker ont blod i EU

Under onsdagen godkände det grekiska parlamentet en rad lagar om humanitär hjälp till landets fattigaste invånare med bland annat gratis elektricitet och mat. Även det största oppositionspartiet, konservativa Ny Demokrati sade ja till paketet.

Men i överenskommelsen mellan Grekland och övriga euroländer från 20 februari ingår att Grekland inte får genomföra några nya lagar utan godkännande från långivarna. Att det grekiska parlamentet nu kringgår den överenskommelsen väcker ont blod.

– Vi måste kunna utvärdera inverkan på budgeten som de föreslagna åtgärderna har, sade EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici, rapporterar Financial Times.

Februariöverenskommelsen innebär en förlängning av det grekiska krisprogrammet till juli. Under förutsättning att den grekiska vänsterregeringen tar fram en reformplan lovar EU att ge ett lån på motsvarande 65 miljarder kronor. Men kommissionen anser att förhandlingarna mellan grekerna och långivarna inte går tillräckligt fort fram.

– Jag är fortsatt bekymrad. Jag är inte nöjd med framstegen som gjorts under de senaste dagarna och jag skulle vilja att var och en tog sig samman, sade Jean-Claude Juncker under en presskonferens i Bryssel på onsdagen.

Även från Berlin hörs upprepade krav på Grekland.

– Tiden för Grekland blir knapp, sade den tyske finansministern Wolfgang Schäuble på onsdagen rapporterar Frankfurter Allgemeine Zeitung.

Under dagens EU-toppmöte i Bryssel ska den grekiske premiärministern Alexis Tsipras träffa Jean-Claude Juncker, Europeiska rådets ordförande Donald Tusk, eurogruppens Jeroen Dijsselbloem, Tysklands Angela Merkel, Frankrikes François Hollande och Europeiska centralbankens Mario Draghi. Enligt obekräftade lån väntas Tsipras då efterfråga att en del av de 65 miljarder kronor ska betalas ut tidigare för att det krisande landet ska kunna betala tillbaka andra lån.