Sverige hoppas på tvingade flyktingpolitik

Flyktingfrågan blev den helt dominerande när riksdagens EU-nämnd på onsdagen behandlade Sveriges positioner inför veckans EU-toppmöte. Detta trots statsminister Stefan Löfvens inledningsvisa påpekande att toppmötet även behandlar teman som säkerhet och tillväxt.

I centrum för flyktingdebatten står EU-kommissionens förslag om att EU-länder ska tvingas ta emot en grupp på 40 000 asylsökande plaserade i Italien och Grekland. Nyckelorden är omflyttning och solidariskt ansvar. Kommissionen vill även att medlemsländerna tillsammans, men dock frivilligt, tar emot  20 000 kvotflyktingar som FN har pekat ut som särskilt skyddsvärda.

– Tvingade regler ska man vara försiktig med. Men det är också så att erfarenheten från just migrationsområdet talar sitt tydliga språk: En mekanism baserad på ren frivillighet riskerar att inte medföra någon ökad solidaritet i praktiken, sade Stefan Löfven (S).

– För några månader sedan hade det varit otänkbart att vi hade haft två så pass skarpa förslag att ta ställning till vid det här mötet. Det är en framgång i sig, sade Stefan Löfven.  

Sverige och Tyskland, som förra året gav flest flyktingar asyl, tillhör de ivrigare påskyndarna av en jämnare fördelning av flyktingansvaret.  

De flesta av riksdagens partier tog snabbt ställning för kommissionens förslag medan Sverigedemokraternas motstånd mot ett EU-beslut i frågan isolerades. Från moderathåll påpekades att många fler än de 6000 kvotflyktingar som förra året togs emot i EU-länderna skulle ges en fristad om fler gjorde som Sverige.

– Om alla tog samma ansvar för kvotflyktingar som Sverige skulle vi kunna erbjuda 100 000 flyktingar i nöd en fristad i Europa, sade Ulrika Karlsson (M) som samtidigt efterlyste mer morötter och piskor än i dag för att pressa EU-länder att ta större ansvar för FN: s kvotflyktingar.