Vision inför toppmöte: Politisk centralisering ska styra upp eurozonen

Inför veckans EU-toppmöte i Bryssel, där bland andra statsminister Stefan Löfven deltar, har de fem ledarna för EU:s viktigaste institutioner tagit fram ett diskussionsunderlag om eurosamarbetets framtid.

De fem ledarna målar upp en tidsplan som sträcker sig fram till 2025 med förslag från att fördjupa redan befintlig lagstiftning till att inrätta ett gemensamt finansdepartement för euroländerna.

”Detta innebär ofrånkomligen mindre nationell suveränitet i ett senare skede”, slår ledarna fast.

Deras förslag delas upp i tre steg. I det första ska redan existerande verktyg och regelverk användas för att stärka konkurrenskraften och öka euroländernas ekonomiska samordning.

Arbetet med steg två ska inledas i mitten av 2017 och kräver troligtvis fördragsändring.

I ett första skede föreslås att konkurrenskraftsmyndigheter sätts upp i euroländerna som ska övervaka löner och arbetskostnad och se över andra reformer i syfte att stärka konkurrenskraften.

Reglerna i den så kallade europeiska planeringsterminen, där ländernas statsfinanser och budgetar granskas av EU-kommissionen, ska stramas upp. Samarbetet när euroländerna planerar sina budgetar ska dessutom öka med gemensamma krav på vad som ska göras.

”Varje medlemsstat måste följa reglerna, annars äventyras hela regelverkets trovärdighet”, heter det.

En rådgivande finanspolitisk nämnd föreslås också sättas upp som på EU-nivå ska bedöma euroländernas budgetar.

I det tredje och sista steget, som ska vara klart senast 2025, vill de fem ledarna att ”en verklig ekonomisk union” är på plats. Till dess föreslås bland annat ett finansdepartement för euroområdet och att ordföranden för eurogruppen ska få sitt uppdrag på heltid.

En rad ”unioner” ska då vara på plats: bankunionen, en finansunionen, en kapitalmarknadsunion, en budgetunion och en politisk union.

Sist tar de fem ledarna upp den demokratiska aspekten av att överföra mer makt från huvudstäderna och menar att de lösningar som uppkom under finanskrisen inte alltid var de bästa.

”När krisen härjade som värst fick långtgående beslut ofta fattas skyndsamt, ibland över natten. I flera fall valdes mellanstatliga lösningar för att påskynda besluten eller övervinna motståndet”, skriver de.

För att stärka legitimiteten i eurobygget vill de ytterligare involvera EU-parlamentet och de nationella parlamenten i diskussionerna och beslutsprocesserna när euroländernas budgetar granskas.

Under våren 2017 ska EU-kommissionen lägga fram en så kallad vitbok, ett policydokument, där framstegen i steg ett bedöms och förslagen i steg två ska skissas fram mer konkret.

De fem EU-ledarnas rapport ska diskuteras av medlemsländernas stats- och regeringschefer under veckans EU-toppmöte. Det är andra gången det sker. Vid det förra tillfället, 2012, lade deras företrädare fram en liknande framtidsvision för euron. Då – direkt efter den mest intensiva perioden av finanskrisen – fick de mer långtgående förslagen i rapporten ett ljummet mottagande av stats- och regeringscheferna.