Greklandslån klart – ”Stort genombrott”

Efter elva timmars förhandlade enades euroländernas finansministrar om att Grekland gjort tillräckligt mer åtstramningar och reformer för att få en delutbetalning på motsvarande 96 miljarder kronor. Finansministrarna i eurogruppen övertygade även Internationella valutafonden IMF att fortsatt vara med i krishanteringen.

Jeroen Dijsselbloem, ledare för eurogruppen, kallade resultatet för ett "stort genombrott".

– Det var ett mycket viktigt steg. Det var svårt, vi krävde mycket av Grekland och IMF krävde mycket av oss och vid krävde mycket av IMF. Det gör mig till en lycklig man, säger Dijsselbloem på onsdagsmorgonen.

Sveriges finansminister Magdalena Andersson (S), som inte var med på mötet, är något mer försiktig i sin bedömning.

– Det är ett steg framåt. Det här betyder att vi inte står inför någon omedelbar kris i Grekland. Men det betyder inte att alla bitar är på plats, säger Andersson i Bryssel på onsdagen där hon ska träffa sina EU-kollegor.

Att Internationella valutafonden är med är ett krav från flera euroländer, bland annat Tyskland, och ses som en garanti för att krisprogrammet är trovärdigt.

IMF har krävt att Grekland måste få skuldlättnader för att fonden ska fortsätta bistå. Det kravet uppfyllde euroländerna genom att öppna dörren för att ge Grekland skuldlättnader, men först i slutet av krisprogrammet som pågår till juli 2018. I mötets uttalande talas det om ”de möjliga skuldlättnaderna”.

Valutafonden ville i sin senaste utvärdering av den grekiska statsskulden att skuldlättnaderna måste vara villkorslösa och göras snarast. Men IMF:s Europachef Poul Thomsen medgav att organisationen gjort ”stora eftergifter” på den punkten.

– Vi hade argumenterat för att skuldlättnaderna skulle godkännas på förhand och vi har enats om att de ska godkännas på slutet av programperioden. Vi har alla visat flexibilitet, sade Poul Thomsen.