Svenska EU-politiker röstade mot Sveriges flyktingundantag

I höstas bad Sverige EU-kommissionen om att inte längre behöva ta emot asylsökande från Italien och Grekland som en del av de då nya omflyttningssystemet. Skälet var att Sverige redan hade tagit emot många migranter som anlänt på egen hand.

Kommissionen föreslog i december att Sverige skulle få ett års uppskov att uppfylla sin kvot på 5 727 asylsökande.

EU-parlamentet ställde sig på torsdag med en resolution bakom det förslaget med 396 mot 190 röster. 50 lade ned sina röster. Detta trots att den ansvariga EU-parlamentarikern, den tyska miljöpartisten Ska Keller, föreslagit att den svenska begäran skulle avslås.

Även Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk var emot att ge Sverige uppskov.

- Att som Sverige kräva en solidarisk flyktingpolitik mellan EU:s medlemsländer samtidigt som man själv vill undantas från att visa solidaritet och genomföra ett gemensamt åtagande är inte trovärdigt. Det öppnar också för andra länder att göra likadant, sade Malin Björk inför omröstningen.

De två miljöpartistiska parlamentarikerna som deltog i omröstningen, Linnéa Engström och Bodil Valero, gick mot den svenska regeringens begäran och röstade även de nej.

Sverigedemokraternas två parlamentariker Kristina Winberg och Peter Lundgren och Feministiskt initiativs ledamot Soraya Post röstade också mot.

Medlemsländernas EU-ambassadörer har tidigare i år enats om att ge Sverige uppskov. Nu måste ansvariga ministrar ställa sig bakom det vilket väntas ske inom de närmaste veckorna.

Uppskovet innebär att Sverige får till 2018 på sig att uppfylla sin kvot. Innan Sverige skickade sin begäran mottogs 39 asylsökande från Italien inom programmet.

Sammanlagt har hittills 1 676 flyktingar omfördelats till EU-länderna från Italien och Grekland, sammanlagt ska 160 000 flyktingar omfördelas inom två år.