Ja till EU 39 gånger

Sedan fransmännen 1972 fick ta ställning till utvidgning av dåvarande EG har det hållits 54 folkomröstningar relaterade till EU, enligt en sammanställning från EU-parlamentets forskningstjänst.

Det handlar framför allt om folkomröstningar om EU-medlemskap, olika nya EU-fördrag och handelsavtal. En klar majoritet, 39 stycken, av omröstningarna har resulterat i ett ja.

Det tydligaste jaet kom när Slovakien 2003 röstade om EU-medlemskap. Då sade drygt 93 procent ja. Det tydligaste nejet kom 2001 när schweizarna fick ta ställning till om landet skulle bli kandidatland. Över tre fjärdedelar förkastade den idén.

Flest folkomröstningar har hållits på Irland, följt av Danmark och icke-EU-landet Schweiz på en andra plats. Både Irlands och Danmarks författningar kräver folkomröstningar när nationella maktbefogenheter ska överföras till internationella organisationer.

I tre fall har invånarna först röstat nej till en EU-fråga för att sedan åter få ta ställning till en modifierad variant på frågan en andra gång. Det handlar om de danska omröstningarna om Maastrichtfördraget och de irländska om Nice- respektive Lissabonfördragen.

Sverige tillhör en liten grupp av fem EU-länder som hållit två eller fler EU-omröstningar, i Sveriges fall: om medlemskapet 1994 och om inträde i euron 2003.

Cypern, Portugal, Tyskland och Belgien har inte hållit en enda EU-relaterad folkomröstning.

I år har det redan hållits en folkomröstning med bäring på EU, den i Nederländerna om unionen samarbets- och handelsavtal med Ukraina. 23 juni röstar britterna om fortsatt EU-medlemskap eller ej.

I genomsnitt har valdeltagandet varit 65 procent. Det lägsta deltagandet var vid omröstningen i Nederländerna i år med 32,3 procent och det högsta på Malta när landet 2003 tog ställning till EU-medlemskap med 90,9 procent.