Svenska partier visar inte sina EU-uppfattningar

Ska engångsartiklar av plast förbjudas helt? Ska regioner där det bor många flyktingar få mer ekonomiskt stöd? Och ska Ryssland få investera i svenska hamnar?

Det är några av frågorna som EU ska fatta beslut om i höst och det är frågor som de svenska riksdagspartierna inte har någon tydlig åsikt om.

Forskaren och universitetslektorn Maria Strömvik, verksam vid Centrum för europaforskning vid Lunds universitet, har tittat på de svenska partiernas hemsidor för att försöka få svar på vad de tycker i sakfrågor som EU och därmed också regeringen och riksdagen väntas fatta beslut om efter det svenska valet i september.

Totalt har hon tittat på 52 kommande EU-beslut. I bara tre av frågorna som rör omfördelning av flyktingar, bankinlåning och skydd av personuppgifter har något parti en tydlig åsikt.

Vid en ”mer generös” tolkning finns en vag antydan till åsikt i hälften av frågorna. Det innebär alltså att partierna helt saknar åsikt i hälften av alla frågor. 

– Slutsatsen är att väljarna inte har en chans att väga in partiernas syn på alla dessa frågor när de väljer vilket parti de ska rösta på i riksdagsvalet, trots att vi vet att den nya regeringen ska fatta beslut om dem, säger Maria Strömvik.

Alla får underkänt – SD får lägst betyg

Samtliga partier får därför underkänt i undersökningen. Allra sämst betyg får SD som på sin hemsida inte har en enda tydlig åsikt i någon av de 52 EU-frågorna. Det gäller även de sex frågor som rör migration, till exempel om Sverige och de andra EU-länderna ska ha ett gemensamt förfarande för vidarebosättning eller en standardiserad process för asylbedömning.  

Överlag beskrivs EU-politiken i vaga ordalag av partierna som att man ska ”driva EU åt rätt håll” vilket Strömvik påpekar kan vara olika riktning beroende på vilket parti man tillhör.  

Saknas kunskap

Förklaringen tror Maria Strömvik ligger i att det saknas kunskap om EU.

– Det är förskräckligt dålig kunskap, även bland politiker, journalister och inte minst bland lärare, både på grundskole- och gymnasienivå och universitetsnivå, säger hon och tillägger att när hon gjorde ett kunskapstest bland sina statsvetarkollegor kunde två av tre inte nämna namnet på de institutioner inom EU som stiftar lagar.

Granlund: vi pratar visst om EU

Marie Granlund, socialdemokratisk ledamot i EU-nämnden där regeringen förankrar sin EU-politik och som också deltog i torsdagens debatt om undersökningen, menar att europeiska frågor visst diskuteras i den allmänna debatten men att man inte pratar om på vilken nivå beslut fattas. Detsamma gäller till exempel skola och sjukvård som diskuteras utan att man specificerar att det sköts av kommuner och landsting i Sverige.

Moderaten Christofer Fjellner som sitter i EU-parlamentet sedan 14 år ser dock resultatet i undersökningen som ett problem. EU beskrivs ofta som en utrikesfråga när det egentligen handlar om inrikespolitik menar han.

Fjellner förkarar det med att EU ”är en extremt rörlig materia” och att det är svårt för enskilda partier att gå ut och vara tydlig i frågor där man i slutändan måste kompromissa med politiker från 27 andra länder.

– Det gör att den egna positionen förändras hela tiden. Det beror så otroligt mycket på vad andra länder och andra aktörer gör, säger han.

Maria Strömvik köper inte det argumentet.

–Det tror jag väljaren förstår. Om man säger: vi vill inte riktigt säga vad vi vill för vi kan inte leverera, hur kan vi då som väljare påverka utvecklingen.