Ökat tryck för EU-uppgörelse om klimatet

I dag torsdag inleds årets sista EU-toppmöte i Bryssel. Klimatfrågan väntas bli den största på mötet. Konkret handlar det om huruvida alla stats- och regeringschefer kan ställa sig bakom ett löfte om att EU senast 2050 ska bli klimatneutralt. 

– Jag hoppas nå enighet om klimatneutralitet. Det är en stark signal för Europas framtid, sade Charles Michel, Europeiska rådets nye ordförande och mötets ledare.

Frågan har drivits sedan ett år men blockeras av Polen, Ungern och Tjeckien. 

Michel kommer under eftermiddagen hålla enskilda möten med de tre ländernas ledare. Vad Europaportalen erfar väntas den nye rådsordföranden sätta en hård press på de tre.

De tre länderna anser att en sådan omställning skulle bli väldigt kostsam för dem. Inför toppmötet ska bara Polen ha hävdat att det krävs motsvarande fem biljoner kronor för att klara en omställning. Polen använder i dag mycket kolkraft i sin energiförsörjning 

– Polens kostnad för energiomställningen är mycket högre än i de länder som varit mer tursamma under det senaste årtiondet. Vi måste även ta de sociala och ekonomiska kostnaderna av en omställning i beaktande. Omställningen måste vara rättvis och tempot variera beroende på landets utveckling, sade den polske premiärminister Mateusz Morawiecki inför mötet.

På en fråga om han kommer gå med på klimatneutralitet svarade Morawiecki att man överväger olika alternativ och att han inte kommer skriva under på något som skadar det polska samhället.

Från övriga 25 medlemsländer ska det dock finnas en villighet att öronmärka pengar för de länder som har längst att gå för att få ned utsläppen.

Kärnkraftsfrågan skaver

Den tjeckiske premiärministern Andrej Babiš räknar med en kostnad på 30-40 miljarder euro för att göra omställningen till klimatneutralitet. Han för även fram att kärnkraft ska ses om en viktig komponent i omställningen och att det ska framgå i toppmötet slutsatser. 

”Vi kommer att stödja [klimat-] neutralitet om de inte hindrar oss att bygga kärnkraft såsom en ren, utsläppsfri källa”, twittrade Babiš innan mötet.

Men länder som Österrike och Luxemburg vänder sig mot EU-skrivningar om att kärnkraft kan vara en väg fram. 

Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel påpekade att det är upp till EU-länderna att själva bestämma vilken typ av energikällor de vill ha med invänder mot att EU-pengar ska avsättas till ändamålet.

– Vi ska inte ta några EU-pengar för att finansiera kärnkraft. Vi är övertygade om att kärnkraft varken är hållbart eller säkert och framför allt att man inte vet vad man ska göra med avfallet. För oss skulle det skicka fel signal [om EU-länderna ställde sig bakom det], sade Bettel.

Sveriges statsminister Stefan Löfven räknar dock med att man kommer kunna nå enighet i frågan på toppmötet.

– Vi vet att några länder har rätt högra krav för att godkänna det men jag utgår från att vi ska hitta en lösning, sade Stefan Löfven på väg in på mötet.

Låsta budgetpositioner

På toppmötet kommer stats- och regeringscheferna även att fortsätta diskussionerna om EU:s flerårsbudget för åren 2021–2027. Länderna står dock fortfarande långt i från varandra i synen på budgetens storlek och utformning. Rådsordförande Charles Michel uppmanar medlemsländerna att arbeta ”seriöst”.

”Det tjänar ingenting till att upprepa kända positioner och maximalistiska krav, alla kommer behöva göra eftergifter”, skrev Michel i sitt inbjudningsbrev till stats- och regeringscheferna.

Statsminister Stefan Löfven kallade så sent som i går onsdag det senaste kompromissförslaget för oacceptabelt för Sverige.

– Det kommer med all sannolikhet att vara ett extra toppmöte i februari men jag har svårt att se att vi – med så långt vi är från varandra nu – når en lösning ens då, sade Löfven på torsdagen.