Ny rapport: AI kan bidra till jämställdhet – om det används rätt

Enligt en ny rapport från Europeiska jämställdhetsinstitutet kan artificiell intelligens, AI, och plattformsarbete bidra till att öka jämställdheten mellan män och kvinnor. 

Exempelvis har AI möjliggjort utvecklingen av innovativa jämställdhetsverktyg, som applikationer för att upptäcka könsfördomar i jobbannonser, identifiera ojämlika löner eller stödja offer för könsrelaterat våld och människohandel. 

Det här förutsätter dock att lagstiftning kring de här sektorerna utformas på rätt sätt. Annars finns det istället risk för att de förstärker sexism och diskriminering, samtidigt som de befäster otryggt arbete och brist på socialt skydd, slår rapporten fast. 

– Artificiell intelligens och gig-ekonomin är delar av framtidens ekonomi, och vi måste se till att de är utformade och reglerade på ett sätt som skyddar människor. Ungefär 10 procent av EU:s befolkning har redan utfört gig-jobb som matleverans eller transporttjänster. AI blir också alltmer en del av vårt dagliga liv, säger Carlien Scheele, chef på EIGE, i ett uttalande. 

EU håller just nu på att ta fram nya regler för bättre arbetsvillkor för plattformsarbetare. I december 2021 lade EU-kommissionen fram ett förslag och EU-parlamentet och ministerrådet ska nu jobba vidare med förslaget för att enas om en lagtext. 

I april 2021 kom EU-kommissionen också med ett förslag på harmoniserade regler för artificiell intelligens. 

De här initiativen välkomnas av Carlien Scheele på EIGE.

– Det är bra att EU utarbetar lagstiftning om båda. Det här är vår möjlighet att redigera bort de urgamla stereotyperna, sexismen och diskrimineringen på arbetsmarknaden, och att skapa en modern verklighet som tjänar både kvinnors och mäns behov, säger hon. 

Enligt EIGE:s rapport är EU:s föreslagna regler om AI lovande när det gäller att minimera risken för partiskhet och diskriminering inom AI. EU:s åtagande att utbilda fler specialister inom AI, särskilt kvinnor och människor med olika bakgrunder, lyfts också fram som ett positivt tecken.

För att se till att AI fungerar för både kvinnor och män tycker EIGE att EU och medlemsstaterna ska analysera vad ny teknik får för konsekvenser för jämställdhet. EU bör också kräva att offentligt finansierade projekt har ett balanserat antal kvinnor och män samt utbilda ingenjörer och datavetare i hur man undviker partiskhet.

Arba Kokalari (M) sitter både i jämställdhetsutskottet i EU-parlamentet och i utskottet för inre marknad och konsumentskydd, som ska ansvara för att ta fram den kommande AI-lagstiftningen i parlamentet. Hon tror att AI kan hjälpa jämställdheten i EU. 

–  Tack vare AI kan nya digitala lösningar hjälpa till att förbättra vård, skola och äldreomsorg vilket jag tror även kommer gynna jämställdheten i samhället, säger hon. 

– AI är nästa viktiga steg i den tekniska utvecklingen men samtidigt pratas det i Bryssel för mycket om oron med AI än om möjligheterna. EU måste bli bättre på att främja utvecklingen inom AI om inte Europa ska hamna efter i den globala konkurrensen inom digitalisering, säger Kokalari. 

Alice Bah Kuhnke (MP) sitter också i jämställdhetsutskottet. Enligt henne är EU:s fördrag tydliga: all politik ska utformas på ett sätt som bidrar till att öka jämställdheten. 

– Därför kan och bör vi ställa tydliga krav på att alla förslag som kommissionen presenterar ska ha analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv, för att se hur olika grupper påverkas. AI utgör inget undantag, säger hon. 

Utskottskollegan Heléne Fritzon (S) är inne på samma linje: 

– För att nå ett jämställt EU måste vi arbeta på alla plan. Att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i teknikutvecklingen och i AI är avgörande, inte minst för att könsstereotyper inte ska få fäste i vår digitala värld och för att motverka stereotyper i samhället i stort. Genom att koppla AI till jämställdhetsarbetet kan vi stärka både tekniken och samhället, säger hon.