EU-länderna dåliga på att införa miljölagar

En av EU-kommissionens uppgifter är att se till att medlemsländerna genomför de lagar man kommit överens om på ett korrekt sätt. Om kommissionen anser att så inte är fallet kan den inleda ett så kallat överträdelseförfarande mot ett land. I dagsläget finns över 2 000 sådana överträdelseförfaranden mot medlemsländerna. Den enskilt största området där kommissionen kritiserar medlemsländerna är miljöfrågor med närmare 400 ärenden.

– Miljöområdet är det område där medlemsstataterna har störst svårigheter i att leva upp till EU:s lagstiftning, sade Martin Enquist Källgren som tillsammans med Fabrizio Vittoria, båda EU-jurister, som i dag tisdag presenterar en färsk rapport om överträdelseförfaranden under ett seminarium anordnat av Arena idé. (Artikeln fortsätter under grafiken.)

Även för Sverige hör miljöfrågor till det område där kommissionen inlett flest förfaranden. I Sveriges fall handlar det bland annat om vargjakten, dålig luftkvalitet och bristande rening av avloppsvatten och miljöansvar. Fabrizio Vittoria tar ett exempel som gäller miljöansvar där kommissionen kritiserar Sverige för att inte uppfylla de rättigheter om att kunna rapportera in miljöskador och få till stånd en rättslig prövning som direktivet slår fast.

– Det finns en väldigt stark [uppfattning i kommissionen] att Sverige har begränsat talerätten. Sverige har inte införlivat en motsvarande bestämmelse som finns i direktivet. Det tycker kommissionen är ganska allvarligt. Både att kunna rapportera in en miljöskada till berörd myndighet, men framförallt tillgång till en rättslig prövning, sade Vittoria.

Arg Guteland (S): Beklämmande 

EU-parlamentarikern Jytte Guteland (S) arbetar mycket med just klimat- och miljöfrågor.

– Jag blir djupt beklämd och riktigt irriterad. Det är hela tiden miljöärendena som uppenbarligen ligger så långt ned i medlemsländernas prioritering, sade Guteland.

Sverige inte bäst i klassen – bland de långsammaste att rätta sig

Mot Sverige finns i dag 65 pågående överträdelseförfaranden, det är något lägre en EU-snittet på 75 men högre än länder som Danmark, Finland Litauen och Ungern. Enligt rapporten har antalet oavklarade förfaranden mot Sverige ökat under de senaste åren.

Flesta antal pågående fall är mot Spanien och Grekland: 106 vardera. (Artikeln fortsätter under grafiken.)

För Jytte Guteland handlar det om demokratins förutsättning att beslutade lagar faktiskt efterlevs.

– Det finns nästa inget värre än när man har lagstiftning som inte fungerar. För då har politiken tappat sin kraft. Det är jättesvårt att driva frågor som redan är beslutade, säger hon och tar exemplet med EU-lagstiftning om grisar som enligt henne alla medlemsländer bryter mot.

– Här har vi djur som lider, vi har lagstiftning på plats och det händer ingenting, sade Jytte Guteland.

Anna Wetter Ryde forskar i juridik vid statliga Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, lyfter fram vikten av att medlemsländerna faktiskt genomför politiskt beslut.

– Man kan bara leka med tanken på hur det skulle se ut om det istället vore lagstiftning från riksdagen som inte fick ett effektivt genomförande, sade Wetter Ryde.

Ett överträdelseförfarande kan till slut leda till att ett medlemsland dras inför EU-domstolen. Om EU-domstolen går på kommissionens linje måste medlemslandet ändra sin lagstiftning.

Enligt rapportförfattare Martin Enquist Källgren är Sverige efter Slovenien det långsammaste landet att genomföra sådana ändringar efter dom i EU-domstolen. I Sverige fall tar det i genomsnitt drygt 65 månader att ändra i sin lagstiftning medan EU-snittet ligger på knappt hälften: 32 månader.

Forskare: Ej EU-skeptisk i topp

Anna Wetter Ryde pekar på att listan över pågående överträdelseförfaranden inte toppas av länder som beskrivs som mer EU-kritiska, som Ungern och Polen. 

– De länder som ligger högt när det gäller antalet överträdelseärenden är inte de som oftast är skeptiska mot EU-samarbetet, sade Wetter Ryde.

Enligt henne finns heller inget samband där nyare medlemsländer från Central- och östeuropa har svårare att genomföra EU-lagstiftningen.

Juridikforskare Wetter Ryde anser att medlemsländernas regeringar under lagstiftningsförhandlingarna i EU för en dialog med nationella myndigheter om eventuella svårigheter med att genomföra vissa lagar innan de klubbas.

Minskning jämfört med början av 2000-talet

Tisdagens rapport fokuserar på antalet pågående överträdelseförfaranden mot medlemsländerna vid en viss tidpunkt. Ett annat sätt är att räkna antalet överträdelseförfaranden som kommissionen inleder, då går det även lättare att jämföra utvecklingen över tid. Vid en sådan jämförelse kan man se att antalet nya överträdelseförfaranden ökat de senaste åren men att antalet är betydligt högre än i början av 2000-talet. Att antalet nya förfaranden drastiskt minskade mellan 2011 och 2012 beror enligt kommissionen delvis på att betydligt färre direktiv skulle införlivas i medlemsländerna 2012. I stället väljer EU-kommissionen att i större utsträckning föreslå EU-förordningar som gäller direkt efter beslut i ministerrådet och Europaparlamentet och inte behöver införlivas speciellt i nationella rätt. (Artikeln fortsätter under grafiken.)

Få fall till EU-domstolen

Om kommissionen efter dialog med ett medlemsland i ett överträdelseärende inte är nöjd kan den dra landet inför EU-domstolen. Den stora majoriten överträdelseförfaranden klaras upp innan det går så långt.

Mellan 2002 och 2021 har EU-kommissionen dragit ett medlemsland inför EU-domstolen i ett överträdelseärende närmare 2 400 gånger. För svenskt vidkommande rör det sig om 53 gånger. Flest gånger har Italien dragits inför EU-domstolen medan Lettland och Litauen klarat sig med endast sju gånger vardera. (Artikeln fortsätter under grafiken.)

Även här kan man se en trend där medlemsländerna alltmer sällan hamnar i EU-domstolen i ett överträdelseförfarande.