Debatt: Slarva inte bort Global Gateway

I december 2021 presenterade EU-kommissionen ett projekt för globala infrastrukturinvesteringar, Global Gateway. Initiativet har stor potential att stärka EU:s roll i världen, öka den globala konkurrenskraften och skapa hållbar tillväxt och arbetstillfällen i utvecklingsländer. Global Gateway utgör också ett europeiskt svar på den kinesiska satsningen ”Nya Sidenvägen”. Genom Global Gateway kan EU därför bättre säkra sina geostrategiska, politiska och ekonomiska intressen. 

Nu är det hög tid att ta tillvara på denna möjlighet, så att projektet inte blir en tandlös papperstiger. Vid det informella mötet med EU:s biståndsministrar i Stockholm idag torsdag kommer jag att lyfta tre delar som är avgörande för att Global Gateway ska bli framgångsrikt. 

EU:s Global Gateway syftar till att mobilisera investeringar på upp till 300 miljarder euro under åren 2021-2027 för infrastrukturutveckling i utvalda partnerländer runt om i världen.

Rent konkret innebär det satsningar på hållbar infrastruktur till förmån för klimat, energi, transport och digitalisering, liksom för att stärka hälsovård och utbildningssystem. Projekten ska upprätthålla höga etiska standarder och inte skapa ohållbara skuldförhållanden.

Detta bör utgöra ett mycket attraktivt alternativ för utvecklingsländer, jämfört med att vända sig till Kina och Ryssland – som båda stärkt sitt globala inflytande, inte minst på den afrikanska kontinenten.

Därför ligger de i EU:s intressen att Global Gateway levererar konkreta resultat. Det är ett gyllene tillfälle att visa partnerländer att marknadsekonomiska demokratier har vad som krävs för att möta vår tids största utmaningar.

Samtidigt finns det även möjligheter för svenska och europeiska företag att exportera innovativa och hållbara lösningar för infrastrukturutveckling, vilket i sin tur bidrar såväl till tillväxt och välfärd som till den gröna och digitala omställningen i EU:s partnerländer.

Dessvärre kantas Global Gateway av problem. Mer än ett år efter lanseringen finns det exempelvis fortfarande många frågetecken kring hur EU ska lyckas genomföra strategin och dess trovärdighet sätts på prov. 

Global Gateway får inte bli ett tandlöst projekt som finansierar ett fåtal onödiga infrastruktursatsningar utan någon positiv påverkan på utveckling i våra partnerländer. Resurserna bör heller inte läggas på kostsamma PR-jippon.

Nu är det i stället dags för EU att mobilisera finansiering och infria sitt löfte till partnerländerna.

Krav för ett framgångsrikt Global Gateway 

För det första måste investeringarna riktas in på projekt och områden av ömsesidigt intresse, med tydligt ägarskap och starkt engagemang på nationell, regional och lokal nivå i partnerländerna. På så sätt maximerar vi utvecklingsresultaten, vilket i sin tur banar vägen för stabilitet och välstånd. För att säkerställa detta krävs stora ansträngningar från EU:s sida att konsekvent och aktivt involvera partnerländerna genom hela projektlivscyklarna.

För det andra är det avgörande att EU faktiskt mobiliserar de utlovade investeringsbeloppen. Detta är dock lättare sagt en gjort. Det finns inga nya medel, utan fokus kommer i stor utsträckning att ligga på att mobilisera privat sektor för att skapa en hävstångseffekt för ökade investeringar.

Offentliga medel kommer aldrig att vara tillräckligt för att stänga gapet i infrastrukturfinansieringar i utvecklingsländer. Det är därför på tiden att EU gör en seriös satsning på att mobilisera stora privata investeringsflöden för att skynda på utveckling i partnerländer. Det behöver bringas klarhet i hur EU ska lyckas få fler företag engagerade i Global Gateway-strategin.

För det tredje måste EU lägga vikt på kommunikation. Det handlar inte om ren marknadsföring, utan snarare om att tydligt förklara mervärdet av Global Gateway för partnerländer och potentiella investerare. EU måste koppla in alla berörda parter för att säkerställa ett brett engagemang och kunna dra nytta av deras synpunkter. 

Inrättandet av den så kallade ”Business Advisory Group” – en rådgivande grupp med representanter från den privata sektorn –  är ett viktigt steg i detta avseende. Men ytterligare åtgärder är nödvändiga för att kunna kommunicera effektivt med alla berörda parter, inte minst med civilsamhället.

I grunden är Global Gateway-strategin att förespråka, givet att globala infrastrukturinvesteringar kan bidra såväl till långsiktig hållbar tillväxt och ökat välstånd i utvecklingsländer som till stärkt europeisk konkurrenskraft och främjande av EU:s geostrategiska intressen. 

Det kräver dock att EU börjar leverera resultat. Vackra ord kommer inte att räcka utan vi måste ta tillfället i akt och frigöra Global Gateway-strategins fulla potential.

Tomas Tobé (M)
Europaparlamentariker