Undersökning: Svenskarna bestämde sig senare i EU-valet

Svenskarna bestämde sig i snitt mycket senare än de flesta andra EU-länder hur de skulle rösta i årets EU-val. Nästan var tionde bestämde sig på valdagen och drygt två av tio bara några dagar innan. I EU som helhet var andelen som bestämde sig så sent hälften jämfört med Sverige. Istället röstade nästan hälften som man "alltid gjort". I Sverige var den andelen en fjärdedel. Det visar en stor opinionsundersökning som EU-parlamentet lät genomföra i alla medlemsländer strax efter valet i juni.

Plikt och vana största skälet att rösta

De tillfrågade fick lista de tre viktigaste skälen som fick dem att bestämma sig för att rösta i EU-valet. Både i Sverige och på EU-nivå var att man alltid röstar och att det är ens medborgerliga plikt att rösta de oftast nämnda anledningarna.

Att indirekt kunna rösta fram vem som skulle bli EU-kommissionens nästa ordförande bland de så kallade toppkandidaterna lockade endast fem procent till valurnorna.

Klimatfrågor lockade

Den enskilt viktigaste frågan som uppmuntrade de tillfrågade svenskarna att gå och rösta i EU-valet var miljö och klimatförändringar. Den näst viktigaste frågan för svenskarna var demokrati och rättsstatsprincipen.

På EU-nivå hamnade "det ekonomiska läget" och "stigande priser och levnadsomkostnader" i delad topp för de enskilt viktigaste frågorna som uppmuntrade till att rösta.

Valdeltagande

I snitt ökade valdeltagandet i EU något jämfört med 2019. I 16 av de 27 medlemsländerna ökade det medan det minskade i övriga, däribland Sverige. Den viktigaste anledningen i Sverige till att de tillfrågade i undersökningen inte röstade var "bristande förtroende för politiken, missnöje med politiken i allmänhet".