Kristersson inför toppmötet: Sveriges sparsamma EU-budgetlinje står fast

När EU:s ledare samlas på torsdag och fredag i Bryssel för det ordinarie vårtoppmötet står Ukraina högt på dagordningen. Statsminister Ulf Kristersson (M) beskrev situationen som mycket allvarlig och avgörande för Europas framtid.

– Hur det här kriget i Ukraina så småningom avslutas kommer att vara formativt för säkerheten i Europa för minst en generation framåt, sade Kristersson.

Det pågående fredsinitiativet med en föreslagen 30 dagars vapenvila, som Ukraina och USA står bakom, kommenterades varsamt av statsministern som betonade att det ännu är oklart om Ryssland ens är intresserat.

– Jag har flera gånger framförallt uttryckt mina tvivel – varför tror alla att Ryssland är så angeläget om att sluta en fred som är anständig för Ukraina? Hittills har vi inte sett några tecken på det överhuvudtaget, sade han.

Samtidigt uttryckte statsministern frustration över att många länder som lovat stöd till Ukraina inte levererar tillräckligt, och att detta är ett budskap han tänker framföra under toppmötet.

– Vår ganska oförsynta maning till ett antal länder är att pratet om stöd är jättebra. Men leveransen av stöd är nu viktigare, sade Kristersson.

Sverige antog nyligen sitt största militära stödpaket hittills till Ukraina och förbereder ytterligare ett paket. Samtidigt driver Sverige på för att EU ska öka trycket på Ryssland, särskilt genom att använda de frysta ryska tillgångarna – ett förslag som möter fortsatt motstånd.

– Det vore bra att kunna ta vidare de ryska frysta tillgångarna och använda även kapitalet och inte enbart avkastningen. Många euroländer är fortsatt emot, både stora och små, sade statsministern. 

Ett beslagtagande av de frysta ryska tillgångarna skulle kunna skada förtroendet för euroområdet som en säker plats för internationella investeringar och skaka den finansiella världsordningen, enligt kritiker. Belgien, där stora delar av de ryska tillgångarna finns, oroas enligt Kristersson dessutom för att landet skulle stå ansvarigt i eventuella rättstvister.

Ungersk motsträvighet försvårar enligt Kristersson alltjämt EU:s enighet i Ukrainafrågan. Vid senaste EU-toppmötet vägrade Ungern ställa sig bakom slutsatserna om Ukraina vilket oroar flera riksdagspartier.

– Att EU hittar en väg framåt där Ungern inte kan fortsätta kidnappa processen blir allt viktigare. Vi är i ett skede där Europa behöver visa enhet och samarbeta mer, sade Matilda Ernkrans (S), vice ordförande i EU-nämnden.

Sverigedemokraterna uttryckte mindre oro över Ungerns avsteg.

– Skillnaden mellan 26 och 27 länder som undertecknar ett papper ska inte överdrivas, även om det är önskvärt med så många undertecknare som möjligt, sade Martin Kinnunen (SD).

Kristersson betonade att arbetet för Ukraina sker i bredare format än bara EU, med möten som inkluderar länder som Storbritannien, Norge, Kanada och Turkiet.

– EU är viktigt. Men reducera inte Europa till EU. För Europa är större. Dessutom är Europa inte tillräckligt. Ju mer vi kan ha med länder som Australien, Kanada, Nya Zeeland, kanske även Japan, desto bättre, sade statsministern.

Europeiskt försvar kräver starkare ekonomi
Toppmötet kommer att följa upp diskussionerna om det europeiska försvaret som hölls vid det förra EU-toppmötet för bara två veckor sedan. Kommissionen presenterar på onsdagen en vitbok om det europeiska försvarets framtid.

Statsministern kopplade tydligt samman försvarsförmågan med ekonomisk konkurrenskraft och vikten av att stärka den, inte minst för att kunna stödja Ukraina.

– Det är rätt akut viktigt i ett läge där Europas konkurrenskraft halkar efter, sade Kristersson.

Den växande diskussionen om gemensam finansiering av försvarssatsningar inom EU möter försiktig skepsis från svensk sida. Kristersson drog en tydlig gräns för vad regeringen kan acceptera.

– Att låta länder låna genom EU för egna försvarsinvesteringar tycker jag är en sak. Börjar vi närma oss att EU ska göra stora försvarssatsningar som per definition ska täcka icke-Natoländer som Österrike och Irland, och per definition inte täcka Natoländer som Storbritannien och Norge, då vill nog Sverige se de regelverken innan man skulle acceptera en sådan sak, förklarade han.

Socialdemokraterna uttryckte stöd för mer investeringar i Europas försvar

– Europa måste rusta upp i en rasande fart. Sverige måste rusta upp och vi socialdemokrater välkomnar ju att regeringen nu svängt när det gäller lånefinansiering, både inom EU och nationellt, för att finansiera upp behovet av ett mycket starkare försvar, sade Matilda Ernkrans med hänvisning till att regeringen vid förra EU-toppmötet ställde sig bakom gemensam EU-upplåning till försvarssatsningar i medlemsländerna.

Den svenska budgetrestriktiva linjen står fast
För första gången diskuteras formellt nästa långtidsbudget för EU, som  väntas 2028-2034, på stats- och regeringschefsnivå. Kristersson var tydlig med den svenska positionen.

– Den svenska budgetrestriktiva linjen ligger fast. Den svenska avgiften ska hållas nere. Vi ser inget behov av nya egna medel, som i praktiken innebär att EU tar upp egna skatter. Vi är också emot gemensam upplåning för att ge bidrag till olika medlemsstater, sade han.

Sverige tillhör en grupp relativt rika EU-länder som kallas "de frugala" tillsammans med Nederländerna, Finland och Danmark. Denna grupp har traditionellt bromsat utgiftsökningar i EU-budgeten. Den svenska nettoavgiften till EU uppgick till 0,43 procent av BNP för åren 2000–2022.

Samtidigt pekade statsministern på att budgeten behöver spegla aktuella utmaningar.

– Regeringen vill se en politik och en långtidsbudget som bättre speglar EU:s nuvarande utmaningar och prioriteringar. Det ryska kriget mot Ukraina, konkurrenskraften, klimatet, kriminalitetsbekämpning är några inte helt överraskande svenska prioriteringar som också måste börja prägla budgeten, sade han.

Centerpartiet ifrågasatte om den restriktiva linjen var tillräckligt flexibel för att möta akuta behov.

– Givet den korta tiden vi har, är det verkligen realistiskt att förändra sparandet och lägga om budgeten för att nå det mål som vi behöver med Ukraina? sade Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Miljöpartiet var öppet för lånefinansiering för vissa ändamål.

– Vi från Miljöpartiets sida är öppna för gemensamma EU-lån för att bygga upp Europas försvar, sade Rebecka Le Moine (MP).

Kapitalmarknader och regelförenklingar för ökad konkurrenskraft
En central punkt på EU-toppmötet blir diskussionen om europeisk konkurrenskraft. Statsministern betonade vikten av kapitalmarknader och regelförenklingar.

– EU har en väldigt stor potential på det här området. Man beräknar att ungefär 11 000 miljarder euro av hushållens finansiella tillgångar i dag ligger på bankkonton och inte når kapitalmarknaderna, sade Kristersson.

Han lyfte fram Sveriges erfarenheter med investeringskonton och allemanssparande som positiva exempel, men varnade för EU-lösningar som skulle kunna försämra de svenska systemen.

– De svenska investeringskontorna kanske inte kan exporteras i exakt kopia. Men vi kommer beskriva dem som en viktig grund för att få en bred privatmarknad. Vi kommer inte acceptera att man gör gemensamma regelverk i Europa som försämrar de svenska kapitalmarknaderna, sade han.

Statsministern välkomnade kommissionens mål att minska den administrativa bördan för företag med 25 procent, och ännu mer för små och medelstora företag. Vänsterpartiet och Miljöpartiet uttryckte dock oro för att regelförenklingar skulle leda till urholkade standarder.

– Regelförenklingar är bra. Men det är inte bra med minskade ambitioner. Många av de regelförenklingar som nu föreslås av kommissionen riskerar att gå utöver arbetsrätt, demokrati och miljö- och klimatarbete, sade Ilona Szatmári Waldau (V).

Från Miljöpartiet kom förslag om att fokusera regelförenklingar på andra områden.

– Vi skulle vilja fråga statsministern hur synen är på att rikta regelförenklingar i stället mot höjd beredskap och ökad resiliens, särskilt för EU:s bönder som är hårt pressade av regelbörda, sade Rebecka Le Moine (MP).

Mellanöstern: Israel bryter vapenvilan i Gaza
Läget i Mellanöstern blir också en viktig punkt på toppmötet, inte minst efter att Israel brutit vapenvilan i Gaza natten före EU-nämndens möte. Statsministern uttryckte allvarlig oro.

– Regeringen ser med stor oro på det som nu händer med bruten vapenvila. Risken är att situationen fullständigt eskalerar en gång till, sade Kristersson.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ansåg att regeringen borde ta en skarpare position mot Israel, och aviserade en gemensam avvikande ståndpunkt – en formell markering mot ett beslut.

– Vi tycker att Sverige behöver fördöma Israels fruktansvärda attack, Israels ensidiga brytande av vapenvilan och också det faktum att man har stoppat både mat och vatten under två veckor, sade Matilda Ernkrans (S).

De tre partierna ville också se en frysning av EU:s associeringsavtal med Israel.

Statsministern berörde även situationen i Syrien där han uttryckte minskad optimism.

– Vi har haft en viss optimism under ett antal månader. Den får väl nu beskrivas som övergå till en betydande skepsis i vad som händer. Det måste finnas tydliga villkor kopplade till vad som sker i Syrien för den händelse att man ska lyfta olika sanktioner, sade han.

Migration: Återvändandehubbar splittrar partierna
EU:s senaste migrationsförslag med fokus på att öka återvändandet, blev ännu en fråga där riksdagspartierna visade tydliga skiljelinjer. Statsministern välkomnade kommissionens förslag.

– Det är bra att det nya förslaget tydliggör skyldigheterna för den enskilde att samarbeta i återvändandeprocessen och att möjliggöra en utveckling mot återvändande hubbar också i tredjeländer, sade Kristersson.

Återvändandehubbar är en idé om mottagningsanläggningar utanför EU där personer som fått avslag på sin asylansökan i EU kan placeras i väntan på återvändande till sina hemländer.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet uttryckte stark kritik mot regeringens position.

– Det är oroande att statsministern och regeringen nu går hand i hand med Italiens bröder för att få fram återvändandehubbar. Bland annat Civil Rights Defenders menar att de här hubbarna riskerar att undergräva asylrätten och gör det svårare för människor som flytt att få en rättssäker asylprocess, sade Ilona Szatmári Waldau (V).

Statsministern avvisade kritiken och framhöll samarbetet med andra likasinnade länder.

– Vi tycker att Italien och Danmark har varit två extremt konstruktiva länder när det gäller migrationsfrågan i Europa. Utan deras insatser så hade vi inte kommit så här långt. Sverige är en stolt deltagare i samma grupp länder, sade han.

Havsfrågor och multilateralism med FN:s generalsekreterare
Vid en arbetslunch under toppmötet med FN:s generalsekreterare António Guterres kommer EU:s ledare diskutera havsfrågor och multilateralism.

– Det var länge sedan vi hade den diskussionen uppe gemensamt i den krets som jag träffar. Och inte minst för ett land som Sverige där havet spelar så stor roll. För både klimat, konkurrenskraft och inte minst säkerhetsfrågor, sade Kristersson.

Kommissionens initiativ om en europeisk havspakt kommer att vara en del av diskussionen något som Miljöpartiet efterlyste en mer aktiv svensk roll i.

– Vi från Miljöpartiet vill fråga vad regeringen driver i havspakten. Driver man på för en ekosystembaserad ansats? Driver man på för en juridiskt bindande havspakt? sade Rebecka Le Moine (MP).

Statsministern lämnade dock inget svar på Le Moines frågor.