Europas varmaste år – rekordsmältning i norr medan öst torkar och väst svämmar över

2024 var det varmaste uppmätta året någonsin i Europa med rekordhöga temperaturer i centrala, östra och sydöstra delarna av kontinenten. Klimatkontrasten mellan öst och väst var slående – extremt torra och rekordvarma förhållanden i öster stod i stark kontrast till varma men blöta förhållanden i väster. Minst 335 människor omkom i stormar och översvämningar som drabbade uppskattningsvis 413 000 personer under året, enligt en ny rapport från EU:s klimattjänst Copernicus och Meteorologiska världsorganisationen (WMO).

Rapporten som släpptes på tisdagen visar att Europa fortsätter vara den kontinent som värms upp snabbast, med genomsnittliga temperaturer som ökar dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet.

– 2024 var det varmaste året som någonsin uppmätts i Europa. Vi observerade den längsta värmeböljan i sydöstra Europa och registrerade förlust av glaciärmassa i Skandinavien och Svalbard., sade Carlo Buontempo, chef vid Copernicus klimattjänst, i ett uttalande.

Rapporten visar att glaciärerna i alla europeiska regioner minskade under 2024, men glaciärerna i Skandinavien och på Svalbard noterade sina högsta massförluster någonsin. De hade en genomsnittlig tjockleksförlust på 1,8 meter i Skandinavien och 2,7 meter på Svalbard – den största årliga förlusten av alla glaciärregioner globalt.

Klimatforskaren Gustav Strandberg vid SMHI säger till P1 Morgon att det finns tre förklaringar till att Europa värms upp snabbare än genomsnittet på jorden. För det första värms landområden upp snabbare än hav, för det andra påverkar det faktum att Nordpolen värms upp snabbast på jorden i synnerhet Nordeuropa och till sist har luften över Europa blivit betydligt renare med färre partiklar i atmosfären som kan reflektera bort delar av solljuset, vilket driver upp temperaturen.

Extrema kontraster mellan öst och väst
Ett av de mest anmärkningsvärda resultaten i rapporten är den tydliga öst-västliga kontrasten i väder- och klimatförhållanden. Västeuropa upplevde ett av de tio regnigaste åren sedan 1950, medan östra Europa drabbades av utbredd torka och rekordhöga temperaturer.

Denna kontrast syntes i många klimatvariabler, från temperatur och nederbörd till markfuktighet, moln och solskenstid. I sydöstra Europa uppmättes den längsta värmeböljan någonsin i juli 2024, som varade 13 dagar i rad och påverkade 55 procent av regionen.

Antalet dagar med minst "stark värmestress" (när den upplevda temperaturen är minst 32 °C) var det näst högsta som någonsin registrerats i Europa. Cirka 60 procent av Europa hade fler sådana dagar än genomsnittet. Även antalet tropiska nätter (när temperaturen inte sjunker under 20 °C) var det näst högsta någonsin.

– I rapporten betonas att Europa är den kontinent som värms upp snabbast och att det blivit allvarliga konsekvenser av extremväder och klimatförändringar. Varje ytterligare bråkdel av en temperaturökning är viktig eftersom den accentuerar riskerna för våra liv, för ekonomierna och för planeten, sade WMO:s generalsekreterare Celeste Saulo.

Omfattande översvämningar och höga havstemperaturer
Europa upplevde de mest omfattande översvämningarna sedan 2013. Nästan en tredjedel av flodnätverket drabbades av översvämningar.

I september drabbade stormen Boris hundratusentals människor med översvämningar och skador i delar av Tyskland, Polen, Österrike, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Rumänien och Italien. I slutet av oktober drabbades Spanien av extrem nederbörd och översvämningar med förödande konsekvenser och dödsfall i provinsen Valencia.

Havsytans temperatur var den högsta som uppmätts för den europeiska regionen, med 0,7 °C över genomsnittet, och med 1,2 °C över genomsnittet i Medelhavet. I augusti nådde Medelhavet sin högsta dagliga ytvattentemperatur någonsin, 28,7 °C, vilket översteg det tidigare rekordet från juli 2023.

Positiv utveckling för förnybar energi
Mitt i de allt tydligare tecknen på klimatförändringar fanns också positiva nyheter. Andelen elproduktion från förnybara energikällor i Europa nådde en rekordhög nivå 2024 på 45 procent, jämfört med det tidigare rekordet på 43 procent 2023.

Rapporten visar också att 51 procent av de europeiska städerna nu har antagit särskilda klimatanpassningsplaner, vilket är en uppmuntrande ökning från 26 procent 2018.

Greenpeace: Politikerna måste ställa fossilindustrin till svars
Greenpeace EU:s klimat- och energikampanjledare Thomas Gelin sade i en kommentar till rapporten att resultaten är "chockerande".

– De enda delarna av Europa som inte kokas torra sveps bort i översvämningar. Människors liv, försörjning och hem är alla i fara, men europeiska politiker har fortfarande inte hållit fossilbränsleföretagen ansvariga eller stoppat expansionen av deras smutsiga verksamhet, sade Gelin.

Han uppmanade EU att uppdatera sina klimatmål för att återspegla den vetenskapliga verkligheten och stoppa nya fossilbränsleprojekt.