Debatt: Rätta åtgärder kan ställa om Europas transporter

Transportsektorn i Europa genomgår en omfattande omställning inom ramen för EU:s gröna giv. Samtidigt ser vi med oro hur politiken allt oftare använder piskor snarare än morötter. I en tid när Europas säkerhet är högst på agendan måste vi också fråga oss: Är vi redo att hantera både klimatomställningen och de geopolitiska utmaningarna samtidigt?

Ett aktuellt exempel är EU-kommissionens avisering om kommande inköpskrav på elfordon i fordonsflottor. Transportsektorn motsätter sig inte omställningen – tvärtom. Men näringslivet lämnas ensamt att hantera de ekonomiska och infrastrukturella utmaningar som följer. Elektrifieringen kräver massiva investeringar i laddinfrastruktur, elnät och fordon. Att införa lagkrav innan dessa förutsättningar är på plats är att börja i fel ände. Risken är en omställning som bromsas, kostnader som skjuter i höjden och en försämrad konkurrenskraft.

Sverige har över 50 000 publika laddpunkter på 7 000 laddstationer, men möjligheterna att ladda tunga fordon är fortfarande begränsade. Därtill finns andra problem. Elnätet är ansträngt och kapacitetsbristen i flera regioner gör det svårt att koppla upp nya laddstationer. Energimyndigheten har varnat för att elnätskapaciteten kan bli ett allvarligt hinder för transportsektorns elektrifiering om inga åtgärder vidtas.

I Sverige anser 62 procent av transportföretagen att politiken inte ger dem rätt förutsättningar att ställa om. Samtidigt visar Transportföretagens hållbarhetsrapport att företagen själva driver utvecklingen framåt. Många planerar investeringar i elfordon, men ser också ett fortsatt behov av biodrivmedel och andra alternativ. Vi behöver en energimix under överskådlig tid, tills teknikutvecklingen och investeringarna hunnit i kapp behoven. 

Sveriges långa avstånd, särskilt i glesbygd, innebär att elektrifiering inte ensamt kan lösa transportsektorns behov. För att säkerställa en fungerande transportsektor krävs en kombination av el, biodrivmedel och vätgas. Tyvärr är utvecklingen i EU bekymmersam, då fokuset i dagsläget enbart ligger på satsningar på batteridrivna fordon.

Branschen har länge visat att omställning är möjlig, utan pekpinnar från politiken. Genom affärsmässighet och engagemang har transportföretagen tagit steg mot en hållbar framtid. Men för att omställningen ska lyckas krävs förutsägbarhet. Stora investeringar kan inte göras över en natt och när politiska beslut ändras i snabb takt skapar det osäkerhet och försenar nödvändiga investeringar.

Vi såg detta med reduktionsplikten, som först sänktes drastiskt och nu återigen har höjts, vilket leder till tvekan inför investeringar i elektriska lastbilar. Nu ser vi samma problem med hållbarhetsredovisningskraven, där politiken vill riva upp lagstiftning som knappt hunnit träda i kraft. Politiken måste förstå konsekvenserna av sina beslut och lyssna på näringslivet, innan lagstiftningen genomförs.

Även kostnaderna är ett stort hinder för omställningen. EU:s statsstödsregler gör det svårt att ge tillräckliga subventioner för att investera i elfordon och laddning. Samtidigt har USA genom Inflation Reduction Act redan infört omfattande stöd, där företag erbjuds upp till 40 000 dollar per elektrisk lastbil. 

Om EU inte agerar snabbt riskerar vi att hamna ännu längre efter både USA och Kina. Att skynda på omställningen genom tvingande krav på att inköp av nya tunga fordon måste vara utsläppsfria, är ohållbart om de grundläggande förutsättningarna saknas. Regeringen måste ifrågasätta kommissionens lagförslag och i stället verka för att företagen ges rätt förutsättningar att ställa om.

För att säkerställa en framgångsrik omställning krävs konkreta åtgärder:

• Stärkta nationella incitament för rena fordonsflottor
  Sverige bör ytterligare stärka de nationella incitamenten för rena fordonsflottor genom riktade subventioner och skattelättnader. En accelererad elektrifiering av transportsektorn är avgörande för att upprätthålla konkurrenskraften på den globala marknaden och säkerställa en hållbar omställning.

• Genomför en EU-samordnad analys av elnätsförstärkningar
  Sverige bör aktivt delta i en gemensam EU-analys för att identifiera de nödvändiga nätförbättringar som krävs för att möta den ökade efterfrågan på elektricitet inom transportsektorn. En sådan analys är avgörande för att undanröja flaskhalsar och säkerställa en effektiv och koordinerad omställning inom hela EU.
• Driv på för en EU-harmoniserad lagstiftning för elnät
  Sverige bör verka för gemensamma regler som säkerställer att medlemsländer och elnätsoperatörer förbättrar kapacitet och driftsäkerhet i enlighet med EU:s gröna giv och REPowerEU-planen.
• Övervaka och ställ krav på uppgraderad nätinfrastruktur
  Sverige måste verka för att EU säkerställer att medlemsländerna uppfyller sina åtaganden för att modernisera energiinfrastrukturen och möta transportsektorns ökade elbehov. Där det behövs bör Sverige driva på för skärpta krav och uppföljning för att undvika kapacitetsbrister och säkerställa en effektiv omställning.
• Reformera EU:s statsstödsregler för elektrifieringen
  Marknaden för elfordon och laddinfrastruktur måste växa snabbare. Den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER) bör reformeras så att stödnivåerna höjs till minst 60 procent för stora företag och 80 procent för små och medelstora företag. Dessutom bör stöd för lokala elnät och energilagring inkluderas i regelverket.

Transportsektorn är redo att ta ansvar, men politiken måste ge rätt verktyg. Om EU inför tvingande krav på företag utan att undanröja de grundläggande hindren, kommer vi inte att få en snabbare omställning – tvärtom. Risken är att benen tvärtom slås undan för de företag som är villiga att investera i framtiden. Regeringen måste därför agera för att så inte blir fallet.

Marcus Dahlsten
Vd, Transportföretagen

Tina Thorsell
Samhällspolitisk chef, Transportföretagen