EU vill locka privata miljarder till naturen med nya krediter

Ett årligt ekonomiskt underskott på uppskattningsvis 65 miljarder euro hotar den biologiska mångfalden i EU. Offentliga medel räcker inte till och nu lanserar EU-kommissionen en strategi för att kanalisera privat kapital till naturvården.

Lösningen kallas naturkrediter – ett frivilligt system där företag, finansiella institutioner eller privatpersoner kan investera i certifierade projekt som återställer eller bevarar natur.

– Offentlig finansiering kommer att förbli en hörnsten i skydd och återställande av naturen, men det räcker inte. För att täppa till det stora årliga gapet i finansiering av biologisk mångfald över hela EU måste vi frigöra privat finansiering för att komplettera det offentliga stödet, sade EU:s miljökommissionär Jessika Roswall under en presskonferens i Bryssel på måndagen när hon presenterade färdplanen.

Så ska det fungera
Tanken är att till exempel en jordbrukare som återställer en våtmark eller en skogsägare som skapar nya livsmiljöer för hotade arter ska kunna få sin insats granskad och certifierad av ett oberoende organ.

Baserat på certifieringen kan sedan säljbara naturkrediter utfärdas. Dessa kan köpas av företag som vill bidra till sina hållbarhetsmål, minska sina naturrelaterade affärsrisker eller stärka sitt anseende. För markägare och andra aktörer skapas en ny, marknadsdriven inkomstkälla.

– Detta handlar inte om att förvandla naturen till en handelsvara, utan om att erkänna och belöna handlingar som återställer och upprätthåller naturen, sade Jessika Roswall.

Trovärdighet centralt för att undvika "grönmålning"
En central utmaning är att garantera systemets trovärdighet och undvika så kallad grönmålning, där företag använder krediterna för att skönmåla en i övrigt miljöskadlig verksamhet. Jessika Roswall återkom flera gånger till att robusta, vetenskapligt baserade standarder och tillförlitlig verifiering är avgörande.

– Att motverka grönmålning är naturligtvis avgörande, sade hon och betonade vikten av transparens och förtroende för att få en fungerande marknad på plats.

För att utveckla dessa standarder och regler kommer kommissionen nu att tillsätta en särskild expertgrupp med företrädare från medlemsländer, näringsliv, forskare och civilsamhälle.

Pilotprojekt och frågetecken
System med naturkrediter testas redan i flera EU-länder. Kommissionen stödjer pilotprojekt i bland annat Frankrike och Estland för att dra lärdomar. Under presskonferensen fick Jessika Roswall en fråga om uppgifter från en miljöorganisation som hävdar att det estniska projektet lett till avverkning av gammal skog.

Kommissionären svarade att man följer projekten noga.

– Det är därför de kallas piloter. Om vi inte har dem kan vi inte gå vidare med denna viktiga del av finansieringen för återställandet av naturen, sade hon, utan att direkt bekräfta eller dementera uppgifterna om avverkning.

Den färdplan som nu presenterats är bara början. Expertgruppen väntas presentera sina första resultat i mitten av 2026. Utifrån erfarenheterna från pilotprojekten och expertgruppens arbete kommer kommissionen sedan att se över framstegen under 2027 och bedöma om ytterligare åtgärder på EU-nivå behövs för att skala upp marknaden.