Kristersson fick stöd för att kringgå ungerskt veto

Inför onsdagens informella EU-toppmöte i Köpenhamn samrådde Kristersson i dag tisdag riksdagens EU-nämnd om regeringens inriktning. Mötet kommer att domineras av två frågor: Europas försvar och det fortsatta stödet till Ukraina samtidigt som misstänkta ryska drönare kränker medlemsländers luftrum.

– Mycket talar för att vi och våra allierade testas på olika sätt just nu, sade Kristersson till EU-nämnden.

Vill öppna kapitel med majoritetsbeslut
Europeiska rådets ordförande António Costa arbetar med en plan för att ta sig förbi Ungerns blockering av Ukrainas och Moldaviens anslutningsförhandlingar. Det handlar om att ändra förhandlingsramarna så att enskilda så kallade förhandlingskapitel kan öppnas genom beslut med kvalificerad majoritet, även om de efter förhandlingarna fortfarande måste godkännas enhälligt.

– Om det är möjligt så välkomnar vi det väldigt mycket, sade Kristersson till EU-nämnden.

Det juridiska läget är dock komplext. Det finns två olika tolkningar av EU:s regelverk. Enligt ett synsätt skulle mellanliggande steg kunna tas utan enhällighet när väl det första beslutet om att inleda förhandlingar har fattats enhälligt. Den andra, mer restriktiva tolkningen kräver enhällighet för varje enskilt steg.

– Andra lite mer puritanska jurister menar att varje steg måste vara enhälligt, förklarade Kristersson.

Costa har diskuterat förslaget under senaste veckors rundresor till EU-ländernas huvudstäder. Den stora frågan är om Ungern kan övertalas att acceptera regeländringen, som i sig själv kräver enhällighet.

– [Costa] skulle inte eller kommer inte lägga fram detta om han såg att det inte fanns någon chans att få igenom det med den nödvändiga enhälligheten, sade en högt uppsatt EU-tjänsteman till journalister.

Kristersson var försiktig i sin bedömning av om förslaget kan lyckas.

– Jag känner mig inte säker på att Ungern kommer göra den tolkningen av juridiken om jag ska vara försiktig, sade han.

Frysta tillgångar ska finansiera Ukraina
När det gäller Ukraina ligger fokus på långsiktig finansiering. Det finns planer på att använda ytterligare pengar från de över 200 miljarder euro i frysta ryska tillgångar som finns i EU till stöd för Ukraina. Enligt ett förslag skulle EU kunna byta ut 140 miljarder euro av dessa mot så kallade nollkupongobligationer som ges ut till rabatt och utan ränta, utan istället betalar fullt nominellt belopp vid förfall. Pengarna skulle sedan lånas ut till Ukraina i omgångar. Om och när Ryssland betalar krigsskadestånd till Ukraina ska de pengarna användas att betala tillbaka på lånet.

Sverige välkomnar förslaget. Kristersson och Finlands regering har tillsammans skickat in ett gemensamt uttalande till kommissionen med tydligt stöd för att använda de frysta tillgångarna.

– Vi tog initiativ i den här frågan redan under det svenska ordförandeskapet. Vi ger nu fullt stöd till det arbetet, sade Kristersson.

Att Tyskland nu har ändrat sin tidigare negativa hållning ger ytterligare kraft åt förslaget. Förbundskansler Friedrich Merz skrev i förra veckan i Financial Times att han stöder idén, även om han vill att lånet enbart ska finansiera militärt stöd. Också från Europeiska centralbanken, som tidigare varit emot att använda de frysta ryska tillgångarna, hörs en positivare ton.

Svenskt krav på att andra gör mer
Men Kristersson var tydlig med att fler EU-länder måste öka sina bidrag till Ukraina.

– Fler måste göra mer. Det är ett ganska ampert budskap där många tycker att de gör mycket, men handling är värt så otroligt mycket mer än ord, sade han.

Socialdemokraternas Matilda Ernkrans (S) instämde i kritiken mot länder som inte tar sitt ansvar.

– Att vi har länder i Europa och ledare i Ungern och Slovakien som fortfarande köper rysk olja och gas och vill blockera nya initiativ att sätta stopp för all rysk energiimport i Europa är oerhört problematiskt, sade hon.

Större roll för försvarsministrar
Försvarsfrågorna kommer att ta stor plats vid toppmötet. António Costa vill att EU-ländernas försvarsministrar får en utökad roll i att driva på genomförandet av EU:s försvarsberedskapsmål till 2030. Försvarsministrarna bör träffas oftare och få en tydligare koppling till Europeiska rådets arbete, enligt Costa.

Kristersson underströk att det är brått med att stärka Europas försvar.

– Inom fem år, är en ganska vanlig bedömning så, kommer Putins Rysslands förmåga att vara redo för nya attacker vara på plats igen. På andra platser än i Ukraina, sade han.

Kritik mot Israel
Situationen i Gaza väntas också komma upp, även om det inte är en formell punkt på dagordningen. Ulf Kristersson kallade det sätt som den israeliska regeringen bedriver kriget på för oacceptabelt och upprepade Sveriges stöd för de initiativ som kommissionen lagt fram för att sätta press på Israel. Det inkluderar förslaget om att suspendera de huvudsakliga handelsdelarna i associationsavtalet med landet. Sverigedemokraterna anmälde en avvikande uppfattning och motsatte sig att avtalet pausas.

EPC samlar europeiska ledare
Efter det informella EU-toppmötet på onsdagen fortsätter mötena i Köpenhamn på torsdagen när Europeiska politiska gemenskapen (EPC) träffas. Omkring 45 europeiska ledare, både från EU-länder och grannländer som Ukraina, Moldavien och Storbritannien, kommer att delta. Mötet i Köpenhamn blir EPC:s sjunde i raden och kommer att fokusera på säkerhetsfrågor, ekonomisk säkerhet samt migration och människosmuggling.