Miljöbyråns larm: EU gör framsteg med klimatet men naturen är i kris

Europa är den kontinent som värms upp snabbast i världen, vattenbrist påverkar redan en tredjedel av befolkningen och mer än 80 procent av skyddade livsmiljöer är i ett dåligt eller uselt skick. Det är några av de dystra slutsatserna i Europeiska miljöbyråns, EEA, senaste femåriga huvudrapporten som presenterades i Bryssel på måndagen.

Rapporten, en omfattande vetenskaplig genomgång av miljön och klimatet i 38 europeiska länder, fungerar som en hälsokontroll för kontinenten. Och resultatet är alarmerande.

– För att vara uppriktig, inte bra. Samtidigt som vi har gjort betydande framsteg med att minska utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar är det övergripande tillståndet för Europas miljö inte gott, sade Leena Ylä-Mononen, chef för Europeiska miljöbyrån under en presskonferens.

Hon betonade att miljöförstöringen och de allt snabbare klimatförändringarna utgör direkta hot mot Europas hälsa, välstånd och säkerhet.

Naturen som ekonomisk grundpelare
Rapporten slår fast att den negativa trenden för biologisk mångfald och ekosystem väntas fortsätta. Detta beror på ett fortsatt tryck från ohållbara produktions- och konsumtionsmönster där särskilt livsmedelssystemet pekas ut som en stor bov. Ett exempel är det höga trycket på haven, där endast 28 procent av de bedömda fiskbestånden i Europa fiskas på hållbara nivåer. I känsliga ekosystem som Östersjön leder den samlade effekten av övergödning, föroreningar och högt fisketryck till stora obalanser.

Även i områden som är juridiskt skyddade, som Natura 2000-områden, är läget prekärt. Endast 15 procent av skyddade livsmiljöer och 27 procent av skyddade arter (exklusive fåglar) har en "god" bevarandestatus. Förlusten av biologisk mångfald märks konkret: indexet för vanliga fågelarter har minskat med 15 procent sedan 1990 och i vissa skyddade områden har mängden flygande insekter kollapsat med så mycket som 75 procent.

Utarmningen hotar inte bara arter och livsmiljöer, utan även grunden för Europas ekonomi, enligt rapporten. Närmare tre fjärdedelar av företagen inom euroområdet är starkt beroende av ekosystemtjänster som pollinering, rena vattenresurser och bördiga jordar. EU-kommissionens vice ordförande Teresa Ribera, med ansvar för den gröna omställningen, varnade för konsekvenserna.

– Om Europa, dess ekonomi och vårt levnadssätt ska överleva och blomstra, måste vi agera med vision, beslutsamhet och enighet innan det är för sent, sade Teresa Ribera.

Hon och Ylä-Mononen var överens om att skyddet av naturen inte är en lyx eller en kostnad utan en fundamental investering för Europas konkurrenskraft och säkerhet.

– När vi underminerar våra naturliga system, eroderar vi också de system som upprätthåller våra ekonomier och samhällen. Och vi ser detta hända just nu, sade Leena Ylä-Mononen.

Klimatframgångar
Samtidigt som rapporten målar upp en mörk bild av naturens tillstånd, lyfter den också fram betydande framgångar, framförallt inom klimatområdet. EU:s utsläpp av växthusgaser har minskat med 37 procent sedan 1990, samtidigt som ekonomin har vuxit. Andelen förnybar energi har mer än fördubblats sedan 2005.

Även luftkvaliteten har förbättrats tack vare stark EU-lagstiftning vilket har lett till nästan en halvering av antalet förtida dödsfall orsakade av luftföroreningar.

EU:s miljökommissionär, Jessika Roswall, pekade på detta som ett bevis på att politiska beslut ger verkliga resultat.

– Dessa framsteg är inte en slump. De är resultatet av en konsekvent klimatpolitik från EU. Och de förstärker vikten av att fullfölja våra åtaganden om klimatneutralitet, sade Jessika Roswall.

Hon lyfte även fram sitt personliga engagemang i kampen mot kemikalier, efter att själv ha fått resultatet från ett blodprov.

– Det visar att jag inte är fri från PFAS och att några av PFAS-ämnena i mitt blod är giftiga för reproduktiv hälsa. Detta har stärkt min beslutsamhet att driva vårt arbete framåt, sade Jessika Roswall.

Vattenbrist och svaga punkter
Enligt rapporten är Europas vattenresurser under hård press, där 34 procent av befolkningen påverkas av vattenstress, alltså där efterfrågan på vatten är större än den tillgängliga mängden, eller där dålig vattenkvalitet begränsar användningen. Jordbruket pekas ut som den sektor som står för det största trycket på både yt- och grundvatten.

Jordbruket och transportsektorn är också de områden där utsläppsminskningarna går trögast. Medan industrin och energisektorn har lyckats kapa sina utsläpp markant, har utsläppen från jordbruket endast minskat marginellt. Jordbruket är även ansvarigt för en femtedel av allt rapporterat tryck på arter och livsmiljöer. 60–70 procent av Europas jordar bedöms vara i ett ohälsosamt, degraderat tillstånd.

Samtidigt försvagas naturens egen förmåga att motverka klimatförändringarna. EU:s skogars förmåga att fungera som kolsänka har minskat med cirka 30 procent det senaste decenniet. Orsakerna är en kombination av ökad avverkning, ett åldrande skogsbestånd och ökande skador från torka och skadedjur.

Sverige följer i stort det europeiska mönstret. Den svenska elproduktionen är i huvudsak fossilfri, men Naturvårdsverkets senaste utvärdering visar att trenderna för klimat och biologisk mångfald är negativa. Precis som i övriga EU går utsläppsminskningarna från transportsektorn för långsamt för att nå målen till 2030.

I juni 2025 meddelade Naturvårdsverket att utsläppen av växthusgaser ökat i Sverige med 7 procent under 2024, främst på grund av ökad användning av diesel – direkt orsakad av regeringens sänkning av reduktionsplikten samma år.

Vägen framåt: implementering och investering
Slutsatsen från rapporten och kommissionen är tydlig: EU har inte råd att sänka sina ambitioner. Vägen framåt handlar om att fullt ut genomföra den lagstiftning som redan finns på plats inom ramen för Gröna given, såsom lagen om naturrestaurering.

– Vi måste hålla kursen och till och med öka takten för våra ambitioner på klimat- och miljöområdet, sade Teresa Ribera.