Fortsätt försämring av rättsstatlighet i Europa

Den globala tillbakagången för rättsstaten har accelererat kraftigt under det senaste året. Hela 68 procent av världens länder har försämrats, jämfört med 57 procent året innan. Europa är inget undantag.

Det visar World Justice Projects årliga index över rättsstatlighet som publicerades i veckan. Organisationen mäter graden av rättsstatlighet i 143 länder utifrån åtta olika faktorer, däribland begränsningar av statsmaktens befogenheter, frånvaro av korruption, öppenhet i förvaltningen och grundläggande rättigheter.

Ryssland rasade mest i Europa
I Europa är det Ryssland som rasar mest i rankingen med en nedgång på 4,9 procent jämfört med föregående år. Landet hamnar på plats 119 globalt.

Bland EU-länderna är det Slovakien som försämras mest med en nedgång på 2,3 procent. Ungern, som redan tidigare legat sämst till inom EU, fortsätter falla med 2,0 procent och befinner sig nu på plats 79 globalt – sist bland alla EU-länder.

– Den stadiga försämringen av rättsstaten hade avtagit under de senaste åren. I år ser vi dock en kraftig vändning: fler länder försämras och färre förbättras, sade Alejandro Ponce, World Justice Projects verkställande direktör, i ett uttalande.

Sverige fortsätter falla
Sverige rankas som nummer fyra i världen, efter Danmark, Norge och Finland. Men även Sverige är en del av den negativa trenden.

Landet har försämrats med 0,5 procent jämfört med föregående år. Sverige har enligt indexet försämrats på flera centrala områden: yttrandefriheten har minskat, föreningsfriheten har försvagats och det medborgerliga deltagandet har försämrats. Även domstolarnas oberoende har urholkats, med ökad otillbörlig statlig påverkan på både det civilrättsliga och det kriminalrättsliga systemet.

Trots nedgången ligger Sverige fortfarande mycket högt i den globala rankingen: plats fyra i världen. Landet har höga betyg inom samtliga åtta faktorer som mäts.

Enskilda länder kan bryta trenden
I Europa är det Polen som visar den största förbättringen jämfört med föregående år, med en uppgång på 0,4 procent. Detta efter att den nya mittenhögerregeringen arbetat för att åtgärda den tillbakagång som skedde under den tidigare nationalkonservativa regeringen.

Även Montenegro, Kosovo och Irland visar små förbättringar på 0,4 procent vardera jämfört med året innan.

Norden fortsatt i topp
De nordiska länderna fortsätter att dominera toppen av rankingen med Danmark, Norge, Finland och Sverige i topp.

I botten av den europeiska rankingen finns Ryssland på plats 119 globalt och Turkiet på plats 118.

Ökat auktoritärt styre driver nedgången globalt
Enligt organisationen är den främsta orsaken till försämringarna en ökning av auktoritära tendenser. Det handlar framför allt om ett krympande demokratiskt utrymme och försvagade mekanismer för maktdelning.

Rapporten visar att tre centrala indikatorer för demokratiskt ansvarsutkrävande, såsom parlamentens översyn av regeringar, har försämrats i majoriteten av världens länder. Dessutom har centrala friheter som är nödvändiga för det demokratiska samtalet, såsom, yttrande- och föreningsfrihet, urholkats i de flesta länder.

Domstolsoberoende under hot
Indexet visar att domstolarna förlorar mark till den verkställande makten, med ökande politisk inblandning i rättssystemen. Mer generellt har civilrättsliga processer försvagats i över två tredjedelar av världens länder. Denna nedgång speglar längre handläggningstider, mindre effektiva alternativ till domstol såsom medling, och större statlig inblandning.

Tioårsperspektiv visar fortsatt tillbakagång
Jämfört med 2015 har rättsstaten försämrats kraftigt i flera europeiska länder. För Belarus har poängen fallit mest i Europa under tioårsperioden och EU-landet Ungern med 13,9 procent.

Sverige har också försämrats över tid med 1,6 procent sedan 2015.

Några länder sticker dock ut positivt. Montenegro har ökat med hela 16,6 procent sedan 2015, Estland med 3,7 procent och Slovenien med 2,3 procent.

GRAFIK 2015