EU:s utvidgning: Tummen upp för fyra länder

EU-kommissionen presenterade på tisdagen en tudelad bild av unionens utvidgning. Medan fyra kandidatländer hyllas för sina reformframsteg, står flera andra och stampar. Allra dystrast är läget för Georgien, som i praktiken anses ha fryst sin egen anslutningsprocess.

Detta framgår av den årliga utvidgningsrapporten där kommissionen utvärderar tio kandidat- ansökarländers väg mot EU-medlemskap. Kommissionen slår fast att Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har gjort utvidgningen till en geopolitisk nödvändighet för EU.

– Utvidgningen är inte något vi kan välja bort. Det är en nödvändighet om vi vill vara en starkare spelare på världsarenan. Möjligheter att utvidga unionen kommer inte ofta, sade EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas under en presskonferens i Bryssel.

Hon betonade att fönstret för utvidgning nu står öppet, men att processen förblir strikt och meritbaserad, utan genvägar.

Föregångsländer rycker ifrån
Kommissionens rapport ger ett tydligt positivt omdöme till fyra länder: Montenegro, Albanien, Ukraina och Moldavien. De har enligt utvärderingen matchat sina höga ambitioner med konkreta åtgärder.

Montenegro beskrivs som det land som kommit längst i processen med sju av 35 förhandlingskapitel avslutade och ett uttalat mål att slutföra förhandlingarna till slutet av 2026. Albanien har gjort "oöverträffade framsteg" och har nu öppnat förhandlingar inom fem av sex så kallade kluster.

För Ukraina och Moldavien fortsätter reformarbetet trots krig och hybridhot. Utvidgningskommissionär Marta Kos uttryckte sin beundran för Ukrainas insatser.

– Kan ni föreställa er? Vi är lika tuffa mot Ukraina som mot alla andra kandidatländer och de levererar reformer. Det är en särskild faktor vi alla bör beakta, sade Marta Kos.

Moldavien framhålls som det land som gjort de största framstegen under det senaste året, trots destabiliseringsförsök från Ryssland.

Blandade resultat och bakslag
För flera länder på Västra Balkan är bilden mörkare. Serbiens reformtakt har saktat in betydligt. Trots att regeringen säger att EU-medlemskap är ett strategiskt mål, måste handling följa, menar kommissionen.

– De serbiska myndigheterna måste också göra sitt strategiska val tydligt, undvika anti-EU-retorik och visa en mer proaktiv och objektiv kommunikation om landets anslutningsprocess till EU, sade Marta Kos.

Landets svaga anpassning till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, särskilt avsaknaden av sanktioner mot Ryssland, förblir en stötesten.

För Bosnien-Hercegovina, Kosovo och Nordmakedonien rapporteras inga verkliga framsteg, av olika anledningar. Nordmakedonien har ännu inte genomfört de nödvändiga grundlagsändringarna för att inkludera den bulgariska minoriteten, vilket blockerar processen. I Bosnien-Hercegovina har politiska kriser i entiteten Republika Srpska underminerat framstegen.

Georgien "kandidat endast på pappret"
Den hårdaste kritiken riktas mot Georgien. Kommissionen konstaterar att landet har genomgått "allvarliga demokratiska bakslag" och att rättsstatens principer snabbt har urholkats. Enligt utvidgningskommissionär Kos är Georgien ett kandidatland till EU "endast på pappret"

– Kära Georgiens regering, ni för inte ert folk till EU. Ni för ert folk bort från EU. Om ni menar allvar med EU, lyssna då på ert folk och sluta sätta oppositionspolitiker och journalister i fängelse, sade hon.

Även Turkiets förhandlingar, som varit frysta sedan 2018, förblir i stillestånd på grund av försämringar gällande demokratiska normer och rättsväsendets oberoende.

Inga genvägar och nya krav
Både Kaja Kallas och Marta Kos var tydliga med att processen är krävande och att inga genvägar kommer att erbjudas. Fokus ligger på de så kallade fundamenten: rättsstatens principer, kampen mot korruption, demokrati och grundläggande rättigheter.

Rapporten lyfter också en nyhet: kommissionen överväger att införa "starkare skyddsåtgärder" i framtida anslutningsfördrag för att förhindra att nya medlemsländer backar från sina åtaganden efter att de har gått med i unionen.

– Huvudmålet är att när vi väl tar in någon i EU, nya medlemsländer, så ska detta göra oss starkare. Inte svagare. Det är hela idén, sade Marta Kos.

Nästa steg i processen
Kommissionens rapport och rekommendationer kommer nu att överlämnas till EU:s medlemsländer i rådet. Det är de som i slutändan fattar beslut om nästa steg i processen, till exempel att formellt öppna förhandlingskluster för Ukraina och Moldavien, vilket kommissionen hoppas ska ske före årsskiftet. Samtidigt pågår ett internt arbete inom EU för att förbereda unionen för att kunna växa och fungera effektivt med potentiellt över 30 medlemsländer.