Gästkrönika: Värna det lokala inflytandet i EU

När EU-kommissionen förra sommaren lade fram sitt förslag till långtidsbudget, för åren 2028-2034, var kanske det mest slående själva omfattningen. 2000 miljarder euro är ett hisnande högt belopp. För högt, anser Sverige och andra mer sparsamt inställda medlemsländer.

Minst lika intressant är hur dessa miljarder euro ska fördelas. Som förslaget lyder i dag innebär det en fundamental omstrukturering av hur EU-medel ska fördelas. Mindre fokus på centrala pelare som jordbruk och regionalstöd, mer på områden som försvar, energi och konkurrenskraft.

Långa och tuffa förhandlingar väntar. Hur förslaget till slut ser ut vet vi inte än. Men klart är att en sådan omfördelning skulle få långtgående konsekvenser lokalt – både för svenska kommuner och regioner och ute i Europa.

En annan del av det som presenterades i somras som vållar oro är den centralisering som föreslås: att den nationella nivån, det vill säga medlemsländerna, blir kommissionens samtalspartner och de som avgör hur medlen fördelas. Här ser jag en klar risk att kommuners och regioners roll försvagas och att den nya strukturen, med en överstatlig fond, skapar intern konkurrens där olika sektorer ställs mot varandra. Fokus på regionala skillnader riskerar att försvinna till förmån för ett ökat fokus på EU:s strategiska prioriteringar.

Helt enkelt att sammanhållningspolitiken – som åtminstone jag betraktar som en kärna i EU-arbetet – försvagas. Det vore olyckligt.

Som sagt, nu stundar många och långa förhandlingar, på olika nivåer. Nu gäller det att vi – kommuner och regioner, intresseorganisationer, företrädare för det lokala perspektivet – tar plats i rummen där samtalen om detta enorma budgetpaket förs. Det skär rakt in i förutsättningarna för den lokala självstyrelsen.

Vi måste gemensamt se till att ryggraden i EU:s sammanhållningspolitik inte knäcks – vilket är vad ungerska Kata Tütto, ordförande i europeiska regionkommittén, varnade för när kommissionen lade fram sitt förslag. Regionkommitténs missnöje med förslaget att slå ihop fonderna för lantbruksstöd och sammanhållningspolitik har lett till medhåll av Europaparlamentet som, i ett brev till EU-kommissionen, hotat att formellt förkasta den delen av budgetförslaget ifall detta inte ändras. Som svar på detta har EU-kommissionen presenterat en rad kompromissförslag. 

Från SKR betonar vi att en stark sammanhållningspolitik, med ett tydligt regionalt och lokalt perspektiv i EU:s fonder, är avgörande för att åstadkomma utveckling – både i Sverige och Europa. En politik som säkerställer att den europeiska agendan är närvarande i hela unionen samtidigt som den anpassas till det lokala. Då får vi, tror jag, minskade inomregionala skillnader och stärkt ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Detta förutsätter att de nya förordningarna innehåller bindande skrivningar om den lokala nivåns roll.

EU är på många sätt splittrat i dag. Vi behöver inte mer av den varan.

På den stora EU-arenan är vi små, var för sig. Därför behöver vi hålla ihop för att göra våra röster hörda. Gemensamt kan vi påverka. Jag ser fram emot dessa samtal, både hemma i Sverige och på plats i Bryssel.

Anders Henriksson
Gästkrönikör
Ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)