Centralbankschefer: Rika ekonomier behöver fler utländska arbetare

Vid det årliga toppmötet för världens ledande centralbankschefer och ekonomer i Jackson Hole, Wyoming, framfördes en samstämmig och skarp varning: de rika länderna står inför en demografisk kris som hotar deras ekonomiska framtid. Bakom varningen stod bland annat Christine Lagarde, chef för Europeiska centralbanken, ECB.

I sitt tal betonade Lagarde att arbetskraftsinvandring spelar en avgörande roll för att motverka de negativa effekterna av Europas åldrande befolkning. Hon pekade på färska siffror som visar att utländska arbetare redan är en stöttepelare för euroområdets ekonomi.

– Även om de bara utgjorde cirka 9 procent av den totala arbetskraften 2022, har utländska arbetare stått för hälften av dess tillväxt under de senaste tre åren, sade Christine Lagarde.

– Utan detta bidrag skulle arbetsmarknaden kunna vara stramare och produktionen lägre.

Enligt ECB:s prognoser beräknas euroländerna ha 3,4 miljoner färre personer i arbetsför ålder år 2040 utan ett fortsatt inflöde av utländsk arbetskraft. Lagarde lyfte fram Tyskland som ett konkret exempel, där landets BNP i dag skulle vara cirka 6 procent lägre utan bidraget från migranter. Även Spaniens starka ekonomiska återhämtning tillskrivs till stor del utländska arbetare.

Globalt larm från centralbanker
Lagardes varning fick starkt medhåll från kollegor. Den japanska centralbankschefen, Kazuo Ueda, konstaterade att den snabbt åldrande befolkningen i Japan har gjort arbetskraftsbrist till en av landets "mest trängande" ekonomiska frågor, skriver Financial Times. Han noterade att även om utländska arbetare bara utgör 3 procent av arbetskraften har de stått för hälften av den senaste tidens tillväxt i arbetsstyrkan.

Från Storbritannien kom liknande tongångar. Landets centralbankschef, Andrew Bailey, menade att den "akuta" utmaning som demografin utgör för den brittiska ekonomin inte har betonats tillräckligt. Han förutspådde att 40 procent av Storbritanniens befolkning skulle vara äldre än den normala arbetsföra åldern år 2040.

Centralbankscheferna är överens om att en åldrande befolkning inte bara sänker den ekonomiska produktionen utan också riskerar att driva upp inflationen. När bristen på arbetskraft blir utbredd kan anställda kräva högre löner vilket i sin tur driver upp priserna.

Politisk realitet
Samtidigt som Christine Lagarde målade upp arbetskraftsinvandring som en ekonomisk nödvändighet var hon också tydlig med att lösningen står inför betydande politiska hinder. Hon pekade på den svåra balansgången för Europas ledare, där det ekonomiska behovet av fler arbetare ställs mot med ett allt stramare politiskt klimat kring migrationsfrågor.

– Migration skulle i princip kunna spela en avgörande roll för att lindra bristen på arbetskraft när de inhemska befolkningarna åldras. Men politiska och ekonomiska påtryckningar kan komma att i allt högre grad begränsa inflödet, sade hon.

EU-förslag på bordet
Lagardes varning kommer då EU redan försöker hitta sätt att hantera den väntade arbetskraftsbristen. I november 2023 presenterade EU-kommissionen ett förslag om att inrätta en så kallad EU-talangreserv.

Förslaget syftar till att skapa en gemensam digital plattform för att underlätta för arbetsgivare i EU att rekrytera medborgare från länder utanför unionen till yrken där det råder personalbrist. Förslaget, som är frivilligt för medlemsländerna att delta i, tog ett viktigt steg framåt i våras i år då Europaparlamentet gav det sitt stöd. Den svenska EU-parlamentarikern Abir Al-Sahlani (C), som lett arbetet i parlamentet, ser det som ett nödvändigt verktyg.

– EU halkar efter sina konkurrenter, delvis på grund av arbetskraftsbrist i hela vår ekonomi. Arbetskraftsmigration är ett sätt att ta itu med denna brist och stärka vår konkurrenskraft, sade Abir Al-Sahlani.

Förslaget om en talangreserv befinner sig nu i förhandlingar mellan Europaparlamentet och medlemsländerna i rådet för att fastställa lagens slutgiltiga utformning.