EU-parlamentet djupt splittrat om Gaza – krav på sanktioner mot Israel

När EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas inledde tisdagens debatt i parlamentet målade hon upp en bild av en union som är handlingsförlamad av intern oenighet. Trots att EU är den största humanitära givaren i världen och har förhandlat fram vissa lättnader för hjälpsändningar medgav Kallas att det man gjort är otillräckligt.

– Vi behöver göra mer. Jag har också lett en fullständig granskning av Israels efterlevnad av artikel II i vårt associeringsavtal. Vi tog fram en förteckning över möjliga åtgärder för att pressa den israeliska regeringen att ändra kurs, sade Kaja Kallas.

Hon förklarade att kommissionen föreslagit att delvis pausa Israels medverkan i forskningsprogrammet Horisont, men att det nödvändiga stödet från medlemsländerna saknas.

– Vi kan inte agera som en union förrän medlemsländerna delar samma syn på vad som ska göras. Det här är inte en tid för att peka finger, utan för att enas om lösningar, sade Kallas.

När EU-ländernas utrikesministrar för halvannan vecka sedan diskuterade frågan om att pausa Israels medverkan i Horisont fanns det inte tillräckligt stöd för en sådan åtgärd. Men enligt vad Europaportalen erfar har stödet ökat bland medlemsländerna för hårdare åtgärder mot Israel.

Högljudda krav på sanktioner
Under den efterföljande debatten i EU-parlamentet var oenigheten tydlig. En bred front av parlamentariker från den socialdemokratiska gruppen S&D, liberala RE, ge gröna och vänstergruppen krävde krafttag mot Israel. De beskrev situationen i Gaza med ord som "folkmord" och "krigsbrott" och anklagade Israel för att använda svält som ett vapen.

Den grekiske socialdemokraten Yannis Maniatis menade att den humanitära katastrofen är ett direkt resultat av den israeliska regeringens politik.

– Den israeliska premiärministern är inte intresserad av fred. Hans enda mål är den totala förstörelsen av Gaza och fördrivningen av dess befolkning, sade han.

Kraven från denna sida av parlamentet var tydliga: en omedelbar och permanent vapenvila, frisläppande av all gisslan, sanktioner mot israeliska ministrar och extremistiska bosättare, ett vapenembargo och ett omedelbart upphävande av EU:s associeringsavtal med Israel. Många krävde också ett erkännande av en palestinsk stat.

– Det är första gången som FN officiellt har utropat en svältkatastrof i Gaza, och inte vilken svältkatastrof som helst, utan en som orsakats av människor. Det är inte en tragedi, kollegor, det är ett brott, sade den belgiska liberalen Hilde Vautmans.

Även den svenska socialdemokraten Evin Incir anslöt sig till den hårda kritiken.

– Att vägra erkänna ett folkmord gör det inte mindre till ett folkmord. Internationell rätt är inte en fråga om höger och vänster, det är en principfråga, sade hon och krävde bland annat att EU:s associeringsavtal med Israel omedelbart fryses.

Motstånd från höger
Från den största partigruppen, konservativa EPP, och den nationalkonservativa gruppen ECR var tonläget ett helt annat. Ledamöter från dessa grupper betonade Israels rätt att försvara sig mot Hamas och varnade för att glömma terrorattacken den 7 oktober. De menade att ett ensidigt tryck på Israel skulle spela Hamas i händerna.

– Till alla som i dag återigen lägger all skuld på Israel skulle jag vilja fråga: har ni glömt den 7 oktober? sade nederländaren Bert-Jan Ruissen från ECR.

Den svenska EPP-ledamoten Alice Teodorescu Måwe (KD) delade den synen och fokuserade på vad hon beskrev som islamistisk terror. Hon hänvisade till ett nyligt attentat i Jerusalem och menade att det är naivt att pressa Israel när motparten är en terrororganisation som firar våld och indoktrinerar barn.

– EU måste klargöra att det inte finns någon fred att bygga med en dödskult till motpart. Hamas måste besegras en gång för alla, sade hon.

Han menade att sanktioner mot Israel vore ett indirekt stöd för Hamas. Spanjoren Antonio López-Istúriz White från EPP, där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, uttryckte en stark oro över vad han ser som en växande antisemitism i Europa i konfliktens spår.

– Vår plikt här är inte att försvara regeringar eller legitimera ensidiga narrativ. Vår plikt är att försvara människor, gisslan som hålls av Hamas, barnen och kvinnorna som lider i Gaza, sade han.

Oenighet om begreppet folkmord
En av de tydligaste skiljelinjerna i debatten var användningen av ordet "folkmord". Medan vänstern, De gröna och delar av S&D konsekvent använde termen och hänvisade till utlåtanden från internationella domstolar och människorättsorganisationer, avfärdades det bestämt från höger.

Sander Smit, en nederländsk EPP-ledamot, anklagade de som använder termen för "smutsig antisemitism".

Resolution till omröstning
På torsdag ska EU-parlamentet rösta om en resolution om situationen i Gaza.