von der Leyen söker kompromiss med parlamentet om EU:s biljonbudget

Ursula von der Leyen höll vid lunchtid i dag måndag ett digitalt möte med EU-parlamentets talman Roberta Metsola och Danmarks statsminister Mette Frederiksen. Mötet syftade till att lösa den institutionella konflikten kring EU:s flerårsbudget för åren 2028–2034.

I söndags presenterade kommissionen ett ovanligt kompromissförslag med ändringar av sitt eget budgetförslag, skriver tyska Der Spiegel. Under dagens möte delade kommissionen förslag med medlagstiftarna inom tre områden: förstärkning av den gemensamma jordbrukspolitikens identitet, stärkande av regionernas roll och förbättrad styrning.

En första diskussion
Dagens möte hölls för att diskutera budgeten och "skapa en plattform för ömsesidig förståelse".

– Vi har lyssnat på diskussionerna och de positioner som formulerats av olika aktörer sedan vi lade fram vårt breda och extremt ambitiösa förslag den 16 juli, sade kommissionens talesperson Balazs Ujvari vid måndagens pressbriefing i Bryssel.

Kärnan i konflikten
Striden handlar om kommissionens ursprungliga plan att slå samman jordbruksstöd och regionala strukturfonder till nationella planer som förhandlas mellan medlemsländerna och Bryssel. Den delen av budgeten omfattar 865 miljarder euro.

Förslaget har väckt häftig kritik från regioner, bönder och EU-parlamentariker som anser att makten centraliseras till nationella huvudstäder på bekostnad av regional och parlamentarisk insyn.

I slutet av oktober skickade ledarna för parlamentets fyra mittengrupper – konservativa EPP, socialdemokratiska S&D, liberala RE och De gröna – ett gemensamt brev till von der Leyen. I brevet varnar de för att det nuvarande förslaget inte kan ligga till grund för förhandlingar.

– Vi är emot en union à la carte, med centraliserade nationella beslut som förbiser EU:s prioriteringar och underminerar EU:s mervärde, skriver gruppledarna i brevet.

Parlamentets krav
EU-parlamentet kräver att jordbrukspolitiken och regionalpolitiken hålls åtskilda med egna budgetar och separata regelverk. Utan det menar parlamentarikerna att varje politikområde tappar i betydelse och förutsägbarhet.

Parlamentet vill också att regionala och lokala myndigheter får en starkare roll i utformningen av hur pengarna används. Den tyske kristdemokraten Manfred Weber, som leder EPP-gruppen och är partikollega med von der Leyen, har varit särskilt tydlig.

– För mig är det klart att kommissionen och parlamentet måste stå enade när det gäller något så fundamentalt som EU:s budget, sade Weber tidigare till Politico.

Weber betonar tre huvudkrav: en stark rol för regionerna, en gemensam jordbrukspolitik som visar att man har lyssnat på bönderna, och garantier för parlamentets roll och befogenheter.

Slutligen vill parlamentet ha större inflytande över hur EU:s budget används, inklusive rätten att godkänna eller ändra medlemsländernas nationella planer.

Kommissionens kompromiss
I sitt kompromissförslag, som läcktes till flera europeiska medier under söndagen, föreslår kommissionen nu flera eftergifter.

Den mest konkreta är ett så kallat landsbygdsmål. Det skulle tvinga medlemsländerna att använda minst 10 procent av de flexibla delarna i sina nationella planer till jordbruk. Detta kommer utöver de 300 miljarder euro i direktstöd till bönder som redan fanns i det ursprungliga förslaget från juli.

– Det är mer eller mindre vad vi begärt, sade en parlamentariker som är involverad i diskussionerna till Politico.

Kommissionen föreslår också att regionala ledare ska få en starkare position i beslutsprocessen, inklusive rätten att delta i viktiga planeringsmöten mellan nationella regeringar och kommissionstjänstemän.

Dessutom innehåller kompromissen garantier för att minska risken att mer utvecklade regioner förlorar pengar, samt ett löfte om att ge parlamentet en större roll i beslut om hur EU:s offentliga medel fördelas.

Enligt uppgifter som framkom under dagens pressbriefing skickade von der Leyen ett brev med en bilaga till medlagstiftarna som innehåller specifika indikationer om hur texten ska ändras.

Medlemsländerna irriterade
Men kompromissförslagen stöter även på patrull. Flera medlemsländer är missnöjda med att kommissionen ger efter för parlamentet i ett så tidigt skede av förhandlingarna som måste bli klara först i slutet av 2027.

Under ett möte på fredagen, innan kommissionens kompromiss presenterades, slog medlemsländernas ambassadörer fast att det är ministerrådet som ska utforma ändringar av budgetförslaget. De varnade för att andra institutioner inte ska påverka denna process, enligt diplomater som Euractiv talat med.

– Det finns en risk här för den perfekta stormen, sade en av diplomaterna.

En annan diplomat framförde kritik mot att parlamentet spelar institutionella spel när Europa står inför krig, en omvälvande världsordning under Donald Trump och fördjupad ekonomisk kris.

– Stämningen i rådet är att detta inte är tiden att spela institutionella spel – även om de punkter som gruppledarna tar upp också är saker vi har hört från medlemsländerna, sade diplomaten till Politico.

Ett svagt läge för von der Leyen
Att kommissionen överhuvudtaget föreslår ändringar av sitt eget budgetförslag är ovanligt. Under hösten har Ursula von der Leyen tvingats utstå flera misstroendeomröstningar i parlamentet som hon visserligen vunnit med växande majoritet. EU-parlamentariker ser budgetstriden som ett sätt att vinna en institutionell maktkamp mot kommissionen, enligt en diplomat.

– [Parlamentet] ser situationen som ett sätt att vinna en kamp mellan institutionerna, sade diplomaten till Politico.

En talesperson för parlamentet avfärdade kritiken om institutionella spel.

– Det handlar inte om en strid mellan institutioner. Det handlar om att faktiskt kunna gå framåt, sade talespersonen.

Nästa steg
von der Leyen kommer att delta i EU-parlamentets debatt om flerårsbudgeten på onsdag. Det är nästa steg i den interinstitutionella diskussionen om budgeten.

Om kommissionens förslag inte får parlamentsmajoritetens acceptans skulle det ytterligare försvåra budgetförhandlingarna som redan beskrivs som de svåraste i EU:s historia.

Den slutliga budgeten kräver enhällighet bland medlemsländerna och godkännande från parlamentet. Om parlamentet inte når nödvändig majoritet anses förslaget vara förkastat.