USA:s säkerhetsstrategi skakar om Europa – Ryssland jublar

Vita huset presenterade i förra veckan sin nya nationella säkerhetsstrategi. Det 29-sidiga dokumentet, som ska styra USA:s utrikespolitik under Donald Trumps andra mandatperiod, innehåller en häpnadsväckande kritik av EU och dess medlemsländer, se översatt utdrag.

Enligt strategin riskerar Europa en "civilisatorisk utplåning" om inte utvecklingen vänds. Dokumentet pekar ut Europeiska unionen, migrationspolitik, låga födelsetal och "förlust av nationella identiteter" som hot mot kontinenten. Amerikanska medborgare åtnjuter enligt dokumentet även Gudagivna rättigheter.

Vill stödja högerextrema partier
Men det är inte bara diagnosen som väcker uppmärksamhet. USA:s planerade botemedel är ännu mer kontroversiella.

I strategin framgår att USA bör "odla motstånd mot Europas nuvarande kurs" genom att stödja politiska partier som motsätter sig migration och främjar nationalism. Dokumentet hänvisar till patriotiska europeiska partier" – ett kodord för högerextrema rörelser, enligt New York Times.

"Det växande inflytandet från patriotiska europeiska partier ger verkligen anledning till stor optimism. Vårt mål bör vara att hjälpa Europa att korrigera sin nuvarande utveckling", står det i strategin.

Hård kritik från EU-ledare
Reaktionerna från europeiska politiker lät inte vänta på sig. Den italienska EU-parlamentarikern vänstermittenpolitikern Brando Benifei, som leder Europaparlamentets delegation för förbindelser med USA, kallade dokumentet för "ett frontalangrepp mot EU".

– Dokumenten är helt oacceptabla och fulla av extrema, chockerande fraser, sade han enligt TT/Aftonbladet.

Tysklands utrikesminister kristdemokraten Johann Wadephul avfärdade USA:s inblandning i europeiska angelägenheter.

– USA är Tysklands viktigaste allierade i Nato, men frågor som yttrandefrihet, åsiktsfrihet och hur vi organiserar oss i vårt liberala samhälle i Tyskland är inte en del av det, sade Wadephul.

"USA inte längre vid Europas sida"
Den tunge tyske CDU-politikern Norbert Röttgen gick ännu längre i sin kritik. Enligt Frankfurter Allgemeine Zeitung kallade han strategin för en "andra vändpunkt" för Europa.

– För första gången sedan andra världskrigets slut står USA inte längre på européernas sida, sade Röttgen enligt Der Spiegel.

Röttgen varnade för att USA nu definierar det som ett utrikespolitiskt mål att blanda sig i europeiska staters inre angelägenheter, bland annat genom samarbete med högerextrema partier som Alternativ för Tyskland.

"Extremistisk sörja"
Carl Bildt (M), Sveriges tidigare statsminister och utrikesminister, höll inte tillbaka i sin bedömning.

– Det finns rätt så mycket extremistisk sörja i ett övrigt delvis normalt dokument, sade Bildt till SVT Nyheter.

Bildt menar att dokumentet speglar vad den "mer militanta, Europafientliga, falangen i Trumpadministrationen tycker".

– Men att de uttrycker det så flagrant och går så långt som de gör här och säger att de ska gå in i den europeiska politiken och stödja extremistiska krafter, det är uppseendeväckande, sade han.

Sverige: "Vi har egna intressen"
Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) kommenterade strategin försiktigt.

"Vår relation med USA är långsiktig och förblir central för Sveriges och Europas säkerhet och välstånd. Det är uppenbart att Europa behöver ta ett större ansvar för vår säkerhet, konkurrenskraft och framtid. Vi förstår det och agerar därefter. Vi har våra egna intressen att skydda", skrev hon i en kommentar till Aftonbladet och Expressen.

Ryssland välkomnar strategin
Medan Europa reagerade med chock och ilska välkomnade Moskva den amerikanska strategin. Kremls talesperson Dmitrij Peskov sade enligt rysk statlig tv, citerad av Politico, att justeringarna i USA:s strategi "i många avseenden motsvarar vår syn".

– Vi kan kanske hoppas att detta kan bli en blygsam garanti för att vi kommer att kunna fortsätta vårt gemensamma arbete med att söka en fredlig lösning i Ukraina, åtminstone, sade Peskov enligt Politico.

Peskov lyfte särskilt fram att dokumentet inte betecknar Ryssland som en motståndare, till skillnad från tidigare versioner av strategin. I stället betonar den nya strategin vikten av att USA återupprättar "strategisk stabilitet med Ryssland".

Europa ska ta över försvarsansvaret
Ett centralt budskap i strategin är att Europa måste ta primärt ansvar för sin egen säkerhet. Enligt Politico sade krigsminister Pete Hegseth vid Reagan Defense Forum på lördagen att "allierade är inte barn" och att USA kan och ska förvänta sig att de gör sin del.

Analyser: "Ett kulturkrig, inte utrikespolitik"
Flera europeiska säkerhetsexperter menar att dokumentet inte främst är en säkerhetsstrategi utan ett politiskt manifest. Pawel Zerka vid tankesmedjan ECFR skriver i en analys att strategin bekräftar att Donald Trump för ett medvetet kulturkrig mot Europa.

"Washington låtsas inte längre att man inte kommer att blanda sig i Europas inre angelägenheter", skriver Zerka.

Han menar att USA bedriver "narrativ krigföring i stället för utrikespolitik" genom att använda kulturkrigsklyschor som "civilisatorisk utplåning", "censur" och "förlust av nationella identiteter". Enligt analysen förklarar detta varför strategin fokuserar så kraftigt på migration och födelsetal snarare än på traditionella säkerhetshot.

von der Leyens handelsuppgörelsen – ett varnande exempel
Den nya amerikanska strategin publicerades bara månader efter att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i somras slöt en handelsuppgörelse med USA som av flera bedömare beskrivits som djupt ojämlik. Enligt analytiker Georg Riekeles och Varg Folkman vid European Policy Centre var överenskommelsen tänkt att säkra USA:s fortsatta säkerhetsstöd för Europa och Ukraina.

Men det motsatta hände. I en analys i The Guardian skriver de att "denna EU-förödmjukelse var tänkt att säkra USA:s säkerhetsengagemang och fortsatt stöd för Ukraina, men ändå händer det motsatta". De varnar för att Europa nu riskerar att få både mindre militär närvaro och mer ekonomiskt tryck från Washington. Pawel Zerka vid ECFR konstaterar i sin analys att Europas försök till eftergivenhet inte har fungerat – i stället har EU till och med försvagat flera klimat- och digitalregler under hösten, utan att få något i utbyte från USA.
 

Text har tillkommit till artikeln under publiceringsdagen.