Kommissionen vill se hårdare gränser och fler arbetskraftsmigranter

EU-kommissionen lade på torsdagen i Bryssel fram en femårsstrategi för migration och asyl samt unionens första viseringsstrategi. Strategierna, som presenterades av EU:s säkerhetskommissionär Henna Virkkunen och migrationskommissionär Magnus Brunner, markerar ett skifte mot vad kommissionen kallar en "balanserad migrationspolitik" där tre lika viktiga mål ska uppnås parallellt.

– Vi arbetar mot tre lika viktiga och ömsesidigt stödjande mål. Först att förhindra illegal migration, sedan att skydda dem som behöver skydd och för det tredje att attrahera den talang som Europa behöver, sade Virkkunen.

Nedgång i ankomster – men långt kvar
Kommissionen pekar på att antalet irreguljära gränsövergångar till EU har minskat stadigt under de senaste två åren. Enligt uppgifter från gränsbevakningsbyrån Frontex sjönk antalet med 26 procent under 2025, efter en minskning på 38 procent 2024. På vissa rutter är nedgången ännu större – längs den så kallade Västbalkanrutten har antalet illegala inresor minskat med 90 procent de senaste tre åren.

– Vi går definitivt i rätt riktning, sade Brunner, som framhöll att de reformer som införts under de senaste åren nu börjar ge resultat.

Men trots nedgången återstår stora utmaningar, enligt kommissionen. Av de personer som får ett utvisningsbeslut lämnar endast omkring en fjärdedel unionen. Samtidigt kommer nästan en fjärdedel av alla asylansökningar i EU från medborgare i länder vars invånare kan resa till EU utan visum – och en betydande andel av dessa ansökningar saknar grund, menar kommissionen.

Fem prioriterade områden
Migrationsstrategin bygger på fem huvudsakliga prioriteringar. Den första är en skärpt migrationsdiplomati, där EU ska använda alla tillgängliga verktyg – från visumpolitik till handel och ekonomiskt stöd – för att få partnerländer att samarbeta bättre kring återtagande av egna medborgare som vistas illegalt i EU.

Den andra prioriteringen handlar om att stärka EU:s yttre gränser. Kommissionen lyfter fram det nya in- och utresekontrollsystemet EES, som började rullas ut i oktober 2025 och som redan registrerat över 20 miljoner in- och utresor. Systemet har också redan lett till 15 000 nekade inresor vid gränsen för personer med falska dokument eller oklar identitet.

– Siffrorna är ganska imponerande, sade Brunner om systemet.

Den tredje prioriteringen är att bygga ett rättvist och anpassningsbart asyl- och migrationssystem. Här är EU:s migrationspakt, som börjar tillämpas fullt ut i juni 2026, central. 

Den fjärde prioriteringen fokuserar på effektivare återvändande och återtagande, medan den femte handlar om att attrahera arbetskraft och talang för att stärka EU:s konkurrenskraft.

Viseringspolitik som utrikespolitiskt verktyg
Parallellt med migrationsstrategin presenterade kommissionen unionens första viseringsstrategi. Den syftar till att göra visumpolitiken mer strategisk och bättre anpassad till EU:s intressen inom säkerhet, ekonomisk konkurrenskraft och diplomati.

Strategin innehåller flera konkreta förslag. Ett är att skapa ett modernare system för att bevilja visumfrihet till partnerländer, med tydligare och mer transparenta kriterier. Ett annat är att stärka möjligheterna att införa restriktiva visumåtgärder mot länder som inte samarbetar tillräckligt kring återtagande av egna medborgare, eller mot länder som agerar fientligt mot EU.

– Visumpolitiken är ett av de viktigaste verktygen här i skärningspunkten mellan säkerhet, diplomati och konkurrenskraft, sade Virkkunen, som betonade att strategin ska göra det möjligt att använda visum på ett mer strategiskt, samordnat och bestämt sätt.

Samtidigt ska visumprocesser förenklas för besökare som bidrar till EU:s ekonomi och samhällen – turister, företagare, studenter och forskare. Kommissionen föreslår bland annat att utfärda flerinresevisum med längre giltighetstid för pålitliga resenärer och att inrätta en gemensam lista över verifierade företag vars anställda ska få snabbare handläggning.

Kritiska frågor om siffror och terminologi
I strategierna finns inga konkreta siffror för hur många arbetskraftsmigranter EU faktiskt behöver.

– Det är medlemsländerna som avgör vad de behöver, vilka talanger de behöver och inom vilka områden på arbetsmarknaden de behöver mer, svarade Brunner.

Virkkunen pekade dock på två stora trender: den åldrande befolkningen som ökar behovet inom vård och omsorg, samt digitaliseringen som kräver miljontals IT- och kommunikationstekniksexperter. EU:s avtal med Indien om rörlighet för arbetskraft till bristyrken lyftes fram som ett viktigt exempel.

Genomförande avgör
Båda strategierna innehåller omfattande åtgärdsplaner som ska genomföras under de kommande fem åren. För migrationsstrategins del är implementeringen av migrationspakten, som börjar tillämpas fullt ut i juni 2026, avgörande. Kommissionen har inrättat 27 landsteam för att stödja medlemsländerna i genomförandet och tillhandahållit ytterligare 3 miljarder euro i finansiering.

För viseringsstrategin planeras en revision av visumkodexen under 2026, samt ett förslag om att inrätta en EU-viseringsstödjande enhet inom gränsbevakningsbyrån Frontex.