Saktfärdigt Sverige dröjer med EU-rätten – tungroddhet och ovilja

I Europaportalens förra artikel om Sverige och EU-lagarna konstaterades att Sverige oftare får juridisk bakläxa än sina nordiska EU-grannar. Processen kallas formellt för överträdelseförfaranden och drivs av EU-kommissionen, som har i uppgift att övervaka att lagar och regler följs. Inte sällan slutar tvisten i EU-domstolen. Vid årsskiftet drev EU-kommissionen fem fall mot Sverige i domstolen.

Enligt kommissionen är Sverige  ett av de länder som tar längst tid på sig att rätta sig efter EU-domstolsbeslut. I genomsnitt tar det nio år mellan att Sverige döms efter EU-kommissionens överträdelseförfaranden och att ärendena har avslutats. Totalt rör det sig om fyra domar de senaste fem åren, se faktaruta nedan. 

I ett fall, där Sverige tecknat ett lufttrafikavtal med USA som stred mot EU:s gemensamma avtal, tog det Sverige 26 år att rätta bristerna. EU-kommissionen kritiserade Sverige redan år 1995 och EU-domstolen dömde Sverige sju år senare, men ärendet avslutades inte förrän 2021.

Carl Fredrik Bergström, professor i Europarätt vid Uppsala universitet, menar att politisk ovilja kan ligga bakom Sveriges fördröjningar efter EU-domar.

– Jag tror att det rör sig om ärenden där man tycker att man har råd att vara långsam i att rätta sig. Det finns något strategiskt, man vill inte rätta till det just nu, säger han.

De senaste fem åren har Sverige oftast tagit längre tid på sig att rätta sig efter ett överträdelseförfarande än Danmark, Finland och EU-genomsnittet. På miljöområdet är fördröjningarna ännu större: där tar Sverige i genomsnitt 15 år på sig. Det äldsta bland Sveriges ärenden startades 2011 och handlar om ett luftfartsavtal med Ryssland som inte följer EU-rätten. 

Carl Fredrik Bergström pekar på samordningsproblem som en anledning till att de svenska ärendena tar längre tid. Ett EU-beslut kan innefatta flera olika myndigheter som måste samarbeta med varandra, vilket leder till att myndigheterna måste dela ansvaret sinsemellan. Många andra EU-länder har färre och mer centralstyrda myndigheter än Sverige, något som bidrar till mindre fragmentering. 

– I Sverige är det jättesvårt för regeringen att peka med hela handen och det finns överlappande och oklara ansvarsförhållanden, där det tar lång tid för myndigheter att reda ut vilken myndighet som ska sköta vad, säger Carl Fredrik Bergström.

Även EU-kommissionen får kritik för utdragen behandling av överträdelseärenden av EU:s revisorer. Trots att tidsåtgången för ärendena har minskat de senaste åren tar hälften för lång tid att genomföra. 

De ekonomiska straff som EU-kommissionen kan få igenom har i vissa fall liten eller ingen effekt. I slutet av 2023 fanns det 16 pågående ärenden där medlemsländer fortfarande bröt mot EU-rätten, trots att de dömts till ekonomiska straff. EU-kommissionen menar att dessa domar omfattar en rad överträdelser som tar lång tid att åtgärda, medan forskare snarare pekar på att ekonomiska straff har en begränsad betydelse för att få överträdelser att upphöra, skriver revisorerna. 

Enligt Carl Fredrik Bergström handlar detta om att vissa medlemsländer hellre fortsätter betala böter än att åtgärda bristerna. 

– Man tycker att det är mer värt att betala pengarna. Jag skulle ju tycka att det var en politisk förlust, men man kanske till och med tycker att man gör en politisk vinst beroende på sina väljare, om man har väljare som inte gillar EU. Om man fortsätter betala böter vinner man kanske någonting varje dag man betalar böter. För varje dag man betalar böter till EU framstår EU som något dåligt. 

Europaportalen har vid flera tillfällen kontaktat EU-kommissionens talesperson för överträdelseförfaranden för en kommentar gällande deras syn på de EU-rättsliga fördröjningarna utan framgång.

Europaportalen har också sökt EU-minister Jessica Rosencrantz (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) för en kommentar, men inte fått något svar.

Artikeln har uppdaterats sedan publicering.