EU-uppgörelse om kritiserat handelsavtal med USA – riktar ultimatum om tullar

Natten till onsdag, efter mer än fem timmars förhandlingar i Strasbourg, nådde EU-parlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen en preliminär överenskommelse om de två lagar som genomför EU:s åtaganden enligt den så kallade Turnberry-uppgörelsen som slöts sommaren 2025 vid Trumps golfresort i Skottland, som ett svar på Trumps tullhot mot EU. Kärnan är en ojämn tulluppgörelse: EU tar bort tullar på amerikanska industrivaror och ger förmånligare tillträde för en rad jordbruksprodukter, medan USA sätter en tull för de flesta EU-varor på 15 procent.

Ultimatum om stål och aluminium
Onsdagens uppgörelse i EU bär dock med sig en olöst konflikt. Kort efter att Turnberry-avtalet slöts utvidgade USA sina 50-procentiga stål- och aluminiumtullar till att gälla ytterligare 407 produktkategorier – tvättmaskiner, motorcyklar och andra varor med stål- och aluminiuminnehåll som parlamentet menar inte bör klassas som stål- och aluminiumprodukter. EU-parlamentet har hävdat att det strider mot avtalets tulltak 15-procent.

I den text som förhandlades fram natten till onsdag ges USA till utgången av 2026 att sänka dessa tullar till 15 procent. Gör landet det inte kan EU-kommissionen tillfälligt dra tillbaka tullförmånerna för de berörda produkterna. Suspensionen är inte automatisk – kommissionen behöver fatta ett aktivt beslut.

Den tyske socialdemokraten Bernd Lange, ordförande för EU-parlamentets handelsutskott och parlamentets huvudförhandlare, sade vid en presskonferens på onsdagsförmiddagen att frågan om dessa så kallade derivatprodukter – produkter med stål- och aluminiuminnehåll – var den svåraste punkten under förhandlingarna och att utfallet förblir osäkert.

– Dessa derivat är verkligen baserade på stark lobbyverksamhet från företag i USA. Jag är inte säker på att de kommer att acceptera det, sade Lange.

En uppgörelse ingen gillar
Turnberry-avtalet mötte hård kritik i EU-parlamentet redan i september 2025, när ledamöter från vänster till höger stämplade det som obalanserat och en eftergift för amerikanska påtryckningar. Parlamentet pausade processen vid två tillfällen – i januari 2026 efter Trumps hot om att ta Grönland och i februari 2026 sedan USA:s Högsta domstol underkände de tullar Trump infört. I mars röstade parlamentet för att gå vidare, men med villkor.

Vänstergruppen GUE/NGL betecknar i ett uttalande nattens uppgörelse som "en politisk kapitulation" och menar att parlamentet i förhandlingarna gav upp de automatiska skyddsmekanismer det ursprungligen krävt.

Handelskommissionär Maroš Šefčovič lyfte i ett uttalande fram vad han kallade en kollektiv insats.

– EU har ännu en gång visat att vi är en pålitlig handelspartner som håller sina åtaganden, sade Šefčovič.

EPP-gruppen, parlamentets största, välkomnade uppgörelsen. Jörgen Warborn (M), EPP-gruppens talesperson i handelsfrågor, sade i ett pressmeddelande från gruppen att Turnberry-uppgörelsen, trots sina brister, är det mest genomförbara alternativet och det bästa tillgängliga utfallet för europeiska företag.

Vad parlamentet förhandlade bort – och vad det fick
Parlamentet nådde inte fram med alla sina ursprungliga krav. Den så kallade soluppgångsklausulen – som skulle ha gjort EU:s tullsänkningar villkorade på att USA uppfyllt sina åtaganden innan de trädde i kraft – finns inte i den slutliga texten. Inte heller klausulen som parlamentet krävde efter Trumps uttalanden om Grönland, som hade gjort det möjligt att pausa avtalet vid hot mot EU:s territoriella integritet. Rådet, där EU-länderna sitter, motsatte sig enligt uppgifter i Politico att ta in vad rådet kallar icke-handelsfrågor i texten.

Parlamentets viktigaste vinst är en solnedgångsklausul: avtalet löper ut den 31 december 2029, om det inte aktivt förnyas. Varken kommissionens ursprungsförslag eller rådets position innehöll någon sådan klausul. Parlamentet kan dessutom initiera skyddsundersökningar om ökad import från USA hotar att skada europeisk industri.

Försiktigt positiva signaler från USA
Den amerikanske presidenten Donald Trump hotade i början av månaden med ytterligare tullar mot EU om unionen inte kom överens. Nu när en sådan uppgörelse nåtts ser både Bernd Lange och Maroš Šefčovič försiktigt positiva signaler från Washington. Lange uppgav att en representant för USA-administrationen på måndagen gett intrycket att det viktigaste för USA är att EU röstar igenom lagstiftningen. Šefčovič sade till Financial Times att han talat med USA:s handelsminister Howard Lutnick, finansminister Scott Bessent och handelsrepresentant Jamieson Greer, och att deras första reaktion var att välkomna utfallet. Lange var dock tydlig med att hans bedömning är osäker.

– Trump kan säga att ja, nolltullar för amerikanska varor i Europa. Och troligen kommer han inte att titta på detaljerna i villkoren, sade Lange, och tillade att han ändå befarar att frågan om derivattullarna kan bli en stötesten – eftersom villkoret där är tydligt formulerat i lagtexten.

Nu väntar omröstning
Texten ska nu formellt antas av parlamentet och rådet. EU-parlamentets handelsutskott beräknas hålla ett extrainsatt möte den 2 juni och en plenaromröstning väntas under parlamentets möte i mitten av juni. Därefter ska rådet godkänna texten. Lagarna träder i kraft dagen efter publicering i EU:s officiella tidning.