Försvarsminister Jonson: EU kan göra mer – utan egen armé

Inför försvarsministrarnas Brysselmöte på tisdagen, där stödet till Ukraina står högst upp på den svenska dagordningen, sade Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) att EU bör förtydliga vad de kan göra vid ett väpnat angrepp.

– Man måste förbereda EU på vad som skulle hända om ett av medlemsländerna skulle bli utsatta för ett väpnat angrepp. Finns det planer för civil beredskap? Och hur kan EU stötta Nato i sitt arbete med avskräckning och försvar?, sade han på väg in till mötet.

Sedan april förbereder EU en manual om hur den gemensamma försvarsklausulen, artikel 42.7 i Lissabonfördraget, skulle kunna tillämpas. Pål Jonson välkomnar detta och menar att EU:s resurser snarare bör ses som ett komplement till Nato, eftersom Nato har de “ledningsresurser och försvarsplaner som krävs”. 

– Det går inte att utesluta att vi eller någon annan blir utsatta för ett väpnat angrepp, men vilken roll och vilket ansvar EU har i sådana tillfällen tycker jag att EU förtjänar att arbeta mer med. Det handlar ju ytterst om en ökad motståndskraft och en bättre förmåga till avskräckning att man även förbereder sig för det värsta, sade han.

Även om EU bör staka ut sin militära beredskap, tillbakavisade Pål Jonson Spaniens förslag om en gemensam EU-armé. Han tyckte att länder istället borde fokusera på sina egna arméer, mellanstatliga samarbeten och att uppfylla Natos försvarsinvesteringsmål på fem procent av BNP. 

– Det har kommit sådana uttalanden under årtionden om tankar på en EU-armé, men det är ingenting som är realistiskt, sade han.