Stor granskning: Klimat och krig dominerar debatterna i EU

2024 tog ett nyvalt Europaparlament sig an att diskutera samtidspolitiken: krigen i Ukraina och Gaza och klimatpolitiken debatterades intensivt.

Europaportalen har i en artikelserie med start i dag kategoriserat över 18 000 debattinlägg i Europaparlamentet efter EU-valet och resultatet visar tydligt vad som engagerade EU:s folkvalda.

Klimat toppar
Med nära 1 500 inlägg är klimat och miljö det enskilt mest debatterade området.

– Det är inte jätteförvånande. EU har klivit fram ganska mycket i klimatfrågor. Nu skapar det debatt just för att förra valet innebar att högerpartier vann som inte riktigt köpte den politik som bedrevs. Det här är en konfliktfylld fråga i parlamentet, säger Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet.

Blomgren, som forskar om EU:s politiska system, pekar på en grundläggande drivkraft bakom parlamentsdebatter: konflikt mellan partierna. Och klimatpolitiken efter 2024 är djupt konfliktfylld. Ambitionerna i EU:s gröna giv har dragits tillbaka på flera punkter, vilket gett upphov till intensiva debatter mellan höger och vänster. (Artikeln fortsätter under grafiken.)

Utrikespolitik: stor volym, begränsat inflytande
Fyra av de fem mest debatterade ämnena rör utrikespolitik i vid bemärkelse: mänskliga rättigheter och internationell rätt, Ukraina och Ryssland samt Mellanöstern. Det är slående med tanke på att EU-parlamentet formellt sett har ett mycket begränsat inflytande just i utrikespolitiska frågor.

Magnus Blomgren ser ändå ingen paradox i det. Parlamentet har sedan länge en tradition av att debattera utrikespolitik aktivt – långt innan Lissabonfördraget 2009 gav parlamentet mer makt på andra politikområden.

– Det finns en tredje dimension. Parlamentariker är intresserade av att debattera frågor som för stunden är känsliga hemma – trots att parlamentet kanske inte har så stort inflytande. Jag tror att det påverkar en del av de här frågorna, säger Magnus Blomgren.

Europaportalens beräkning visar att ungefär en åttondel av alla debattinlägg handlar om områden där EU har liten eller ingen formell beslutskompetens – huvudsakligen utrikespolitik.

Konkurrenskraft: hög på agendan, låg i debatten
I botten på debattlistan hamnar konkurrenskraft med knappt 200 inlägg. Det kan tyckas anmärkningsvärt med tanke på att EU-kommissionen under den här perioden lanserade konkurrenskraften som en av sina absoluta topprioriteringar, bland annat med utgångspunkt i Mario Draghis omtalade rapport om EU:s bristande konkurrensförmåga.

EU-expert Blomgren ser en förklaring i att de konkreta lagförslagen ännu inte kommit.

– Jag tror att det handlar om att kommissionen ännu inte riktigt har formulerat konkreta förslag som man kan debattera. Det lär komma, och då tror jag det också kommer påverka debattlustan kring detta.

Likaledes hamnar sociala frågor, folkhälsa och arbetsmarknad relativt lågt – trots att EU aktivt driver frågor om bostadspolitik, fattigdomsbekämpning och den sociala pelaren.

– Den här integrationen sker inte i första hand genom lagstiftning utan på andra sätt. Då landar det inte riktigt i parlamentet på det vis som triggar en debatt. Men med tanke på att det ändå händer saker på de här områdena – det är konstigt att det inte debatteras mer, säger Magnus Blomgren.

Vad debatterna fyller för funktion
EU-parlamentariker är i det stora hela osynliga för sina hemmaväljare. Debatterna i plenum är ett av få instrument ledamöterna har för att nå ut – men de fyller mer än en funktion.

– De är ett sätt att publikgöra sitt arbete i parlamentet. Det är inte så många andra sätt att göra det på. Många av debatterna handlar nog om att profilera sig – inte minst hemåt. Det är trots allt där väljarkåren finns, säger Blomgren.

Men debatterna signalerar också inifrån parlamentet. En ledamot som är aktiv i plenum behöver inte vara det enbart för syns skull – det kan spegla ett reellt politiskt ansvar.

– Att vara aktiv i debatter kan indikera att man också har ett stort ansvar inom parlamentet – att man är förespråkare och aktiv i utskotten. Det kan tyda på att man har en viss legitimitet i parlamentet. Det måste inte, men det kan, säger Magnus Blomgren.

Debatterna fyller också en kontrollfunktion. En stor del av sammanträdena äger rum i form av utfrågningar av kommissionärer eller debatter om kommissionens lagstiftningsförslag. Det är en av parlamentets kärnuppgifter: att granska den verkställande makten i EU.

Blomgren påpekar att EU-parlamentet är ett aktivt och lagstiftande parlament – mer likt den svenska riksdagen med täta utskottsarbeten och kompromisser, än det brittiska underhuset där debatterna i sig är centralare för den politiska processen. Men till skillnad från riksdagen har EU-parlamentet ett starkt incitament att synas utåt.

– EU:s institutioner, inte minst parlamentet, är i stort behov av publicitet. Att synas. Jag tror att det ökar incitamentet för de enskilda parlamentarikerna att utnyttja det här instrumentet lite mer kanske än vad man gör i riksdagen, säger Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet.