Danmark förklarar sig EU-kärnland – lovar leda unionen mot större oberoende

Statsminister Mette Frederiksen tog på tisdagen emot uppdraget att bilda sin tredje regering, mer än två månader efter ett valresultat i mars som var Socialdemokratiets sämsta på över ett sekel.

Den nya koalitionen är markant mer vänsterorienterad än Frederiksens förra. Nu bildar Socialdemokratiet, gröna Socialistisk Folkeparti samt liberala Moderaterne och Radikale Venstre en minoritetsregering – som kallar sig "fyrklöverregeringen" – med stöd av det socialistiska Enhedslisten och det gröna partiet Alternativet.

Det är en ovanlig konstellation. Moderaternas Lars Løkke Rasmussen, som ledde den borgerliga halvan av den förra trepartikoalitionen, sitter nu i regering med Socialistisk Folkeparti och förlitar sig ytterst på Enhedslistens mandat för att hålla majoritet.

"Vi är inte längre i EU-periferin"
Koalitionen har författat ett 74-sidigt avtal där man redogör för sina åtaganden och löften. Danmark, ett tidigare relativt EU-skeptiskt land med flera formella undantag från EU-regelverket, ser koalitionen nu som ett kärnland i unionen.

"Vi befinner oss inte längre i periferin av det europeiska samarbetet. Danmark är i dag ett europeiskt kärnland", heter det i dokumentet.

Mette Frederiksen är av EU-ländernas längst sittande och mest erfarna ledare.

Koalitionsavtalet beskriver EU-samarbetet som "den viktigaste plattformen för dansk utrikespolitik" och utlovar att Danmark ska verka för en övergång från enhällighet till kvalificerad majoritet i delar av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, en fråga som även Sverige driver. Det ska ske via de så kallade passerellebestämmelserna – en mekanism i EU:s fördrag som tillåter omröstningsregler att ändras utan att hela fördraget behöver revideras.

Regeringen lovar också att stödja Ukrainas väg mot EU-medlemskap, stärka EU:s kapitalmarknadsunion och driva på för gemensam reglering av techjättarnas beroendeskapande design och en gemensam europeisk åldersgräns för sociala medier. På migrationssidan vill den nya regeringen verka för deportationscentra utanför EU och för en förändrad tolkning av Europakonventionen – ett projekt som de senaste åren fått stöd från en rad europeiska länder.

Försvar: nästan en tredubbling
Koalitionen förbinder sig att nå minst 5 procent av BNP till försvar, säkerhet och beredskap till 2030 – varav 3,5 procent specifikt till försvaret. Danmark spenderade 3,2 procent av BNP på försvar 2025, en nästan tredubbling jämfört med 2022.

– Jag är glad och stolt över att Danmark nu rankas bland Natos ledande bidragsgivare, sade Frederiksen, rapporterar AP.

Upprustningen drivs delvis av det amerikanska trycket mot Grönland. Koalitionsavtalet slår fast att rikets suveränitet och befolkningarnas rätt till självbestämmande inte är förhandlingsbara och att upprustningen i Arktis fortsätter i nära samarbete med Grönland och allierade.

Välfärdslöftena
Inrikesprogrammet innebär ett tydligt brott med Frederiksens förra koalitionslinje. Det mest uppmärksammade löftet är gratis tandvård för hela befolkningen. Reformen börjar gälla för förtidspensionärer och utsatta grupper 2027. Momsen på livsmedel halveras, och tas bort helt på frukt och grönt.

Mellanskatten och den så kallade toptopskatten – landets högsta inkomstskattsnivå – avskaffas och ersätts av ett förenklat system. Lars Løkke Rasmussen avfärdade vid presskonferensen kritiken om att skattelättnaderna gynnar höginkomsttagare.

– Det är en solidarisk omfördelning, sade Rasmussen, rapporterar DR.

Store Bededag – den helgdag som Frederiksens förra regering avskaffade för att frigöra resurser till försvarsupprustningen – ska återinföras 2030. Det är ett villkorat löfte: sysselsättningsökningen som slopandet skapade måste kompenseras på annat sätt innan helgdagen kan återinföras.

"Det ser väldigt dyrt ut"
Koalitionsavtalet innehåller sex gånger frasen om att "löpande anvisa finansiering" till de beskrivna initiativen. Ekonomer är skeptiska.

Ekonomiprofessorn Michael Svarer vid Aarhus universitet, tidigare ledamot av det danska ekonomiska rådet, är tveksam till den ekonomiska hållbarheten.

– Det ser väldigt dyrt ut, sade Svarer, rapporterar DR.

Han varnar för att en expansiv finanspolitik i ett läge med stark konjunktur och stigande inflation – delvis driven av kriget i Iran och problemen i Hormuzsundet – riskerar att förvärra prisnivåerna ytterligare.

Statsministern bemötte kritiken vid presskonferensen.

– När regeringen presenterar sina konkreta förslag kommer finansiering att finnas, sade Frederiksen, rapporterar DR.

En reviderad ekonomisk plan för perioden fram till 2035 presenteras efter sommaren.