Rapport: Alla EU-länder på hög risknivå för medieägarkoncentration

EU:s mediefrihetsförordning, EMFA, trädde i full kraft i augusti 2025 med ambitionen att stärka mediemångfalden och begränsa ägarkoncentrationen i unionens 27 länder. Årets upplaga av Media Pluralism Monitor – den mätning som Centrum för mediepluralism och mediefrihet vid Europeiska universitetsinstitutet i Florens genomför på uppdrag av EU-kommissionen – är den första som systematiskt kan användas för att följa upp hur det faktiskt gått.

Alla länder i riskzonen
Mätningen är indelad i fyra områden med underkategorier. Två av dessa underkategorier är mångfald bland medieleverantörer och mångfald på digitala marknader. De ingår båda i huvudkategorin som mäter marknadsmångfald, det vill säga ägarkoncentration, mediernas ekonomiska bärkraft och beroendet av digitala plattformar. I båda dessa befinner sig samtliga 27 EU-länder på minst "hög risk" – den näst värsta nivån. Läget är oförändrat jämfört med föregående år.

"Den ihållande höga risknivån för marknadsmångfald, registrerad i samtliga medlemsländer under hela perioden 2020–2026, vittnar om en strukturell sårbarhet i hela systemet i EU:s medieväsende", heter det i rapporten.

Det samlade resultatet för hela marknadsmångfaldsområdet är "hög risk" för EU som helhet, utan förändring från föregående mätning. EU-snittet totalt över alla fyra mätområden uppgår till 49 procent, också det oförändrat.

Koncentrationsmönstret är ihållande: ett fåtal stora mediekoncerner dominerar nationella och lokala marknader och de globala digitala plattformarnas ökande ställning förstärker tendensen snarare än motverkar den. Sämst i klassen på marknadsmångfald i sin helhet är Cypern, Rumänien, Ungern och Malta – samtliga på "mycket hög risk".

Mediefrihetsförordning hann inte
En förklaring som rapporten lyfter är att mediefrihetsförordningens krav ännu inte fått genomslag i nationella regelverk. Vid tidpunkten för mätningen saknades fortfarande ett nationellt mångfaldstest – alltså specifika regler för att bedöma mediefusioners effekt på mångfalden, vilket förordningen kräver – i mer än hälften av EU-länderna. Flera länder hade heller inte upprättat de register över medieägande som förordningens artikel 6.2 föreskriver.

Fem länder – Frankrike, Italien, Lettland, Luxemburg och Slovakien – föll ned ett snäpp och klassificeras nu som "hög risk" för marknadsmångfald, en nivå upp från "medelhög risk" förra året. En gemensam nämnare för alla fem är en försämrad öppenhet om medieägande. Tre länder förbättrades i samma område: Kroatien, Finland och Spanien rörde sig från "hög risk" till "medelhög risk".

Politikers medieinflytande ökar
Vid sidan av marknadsproblemen pekar rapporten på en annan förändring: politikers inflytande över medier har ökat i EU.

Indikatorn för mediernas politiska oberoende försämrades från "medellåg risk" till "medelhög risk" som EU-genomsnitt 2026. Rapporten pekar på en kombination av faktorer: direkta och indirekta ägarintressen hos politiska aktörer, oklara ägarförhållanden i digitala medier, och geopolitikens genomslag på mediereglering – bland annat i form av nationell säkerhetslagstiftning som ger stater utökad kontroll vid ägarbyten i mediesektorn.

"I många medlemsländer finns det belägg för direkt och indirekt ägarstyrning från aktiva politiska aktörer, möjliggjord av avsaknaden av effektivt skydd", heter det i rapporten.

Ungern och Malta befinner sig i "hög risk" för politiskt oberoende totalt – de sämst presterande länderna i det avseendet. Elva länder, däribland Sverige, Tyskland, Danmark och Finland, håller sig i "låg risk"-bandet.

Totalt sett är Ungern det sämst presterande landet i hela mätningen, med 75 procents risknivå, där en högre procentsats indikerar en högre risk. Malta och Cypern följer med 71 respektive 68 procent, och är för första gången klassificerade i "hög risk"-bandet totalt. Slovakien registrerade den kraftigaste försämringen av samtliga länder i årets mätning, med sex procentenheter upp. Malta och Cypern steg med fem respektive fyra procentenheter. Störst förbättring noterade Finland, som sjönk med fyra procentenheter.

Sverige i topp – men delar EU:s strukturproblem
I det samlade resultatet – ett genomsnitt av de fyra mätområdena – återfinns Sverige på förstaplats av 27 EU-länder, med 26 procents risknivå och klassificerat som "låg risk". Det är ett av enbart två länder – det andra är Tyskland – som placerar sig i det bandet.

Sverige är dessutom det första land i mätningarna att nå lägsta möjliga risknivå – "mycket låg risk" – för social inkludering, som mäter tillgänglighet och representation i medierna. Mätningen har genomförts sedan 2014.

Men även Sverige delar de strukturproblem som drar ned hela unionen. Indikatorerna för mångfald bland medieleverantörer och för mångfald på digitala marknader befinner sig på "mycket hög risk" också för Sverige. Det samlade resultatet för marknadsmångfald för Sverige landar på 55 procent – medelhög risk, samma nivå som förra året.

Rapporten pekar ut de digitala marknadernas koncentration och beroendet av globala plattformar som faktorer som ingen nationell policy hittills lyckats bryta, oavsett hur väl ett land presterar på övriga indikatorer.