Bedrägeribekämpare varnar för brister när nästa EU-budget utformas
BRYSSEL 30 juli 2026EU:s nästa flerårsbudget ska bli enklare, mer flexibel och fokusera tydligare på resultat. Men bedrägeribekämpningsbyrån Olaf varnar i sin årsrapport för att den prestationsbaserade modellen – redan använd i coronaåterhämtningsfonden – gjort det svårare att upptäcka och följa upp enskilda bedrägerifall.
EU:s bedrägeribekämpande myndighet Olaf publicerade i veckan sin årsrapport för 2025. Byrån rekommenderade under året att 597 miljoner euro återkrävs efter upptäckt bedrägeri och oriktigheter och ytterligare 18 miljoner euro förhindrades från att betalas ut felaktigt.
Antalet rekommendationer om rättsliga åtgärder i medlemsländerna var elva stycken 2025, en tydlig nedgång från 30 året innan och från 44 vardera 2021 och 2022. Nedgången sker samtidigt som EU:s åklagarmyndighet Eppo, operativ sedan 2021, axlat ett större ansvar på bedrägeriområdent för de medlemsländer som anslutit sig. Olaf utfärdar den här typen av rekommendation bara till de tre länder som fortfarande står utanför: Danmark, Ungern (som sedermera meddelat att man vill gå med i Eppo) och Irland.
De finansiella rekommendationerna, 141 stycken, var den lägsta siffran på fem år, mot 153–194 stycken 2021–2024. Rapporten anger ingen enskild förklaring till just den nedgången.
Samma modell i större skala
EU:s nästa flerårsbudget, som ska gälla 2028–2034, är en genomgripande ombyggnad av EU:s budget. Totalt uppgår kommissionens förslag på budget närmare två biljoner euro och antalet utgiftsprogram minskar från 52 till 16. EU-kommissionen vill göra budgeten enklare och mer flexibel, bättre anpassad till lokala och regionala behov.
Men budgeten bygger också vidare på den prestationsbaserade modell som infördes med coronaåterhämtningsfonden. I stället för att ersätta faktiska kostnader betalas pengarna ut när medlemsländerna når uppsatta milstolpar i sina nationella planer. Samma modell ska användas i betydande delar av nästa flerårsbudget.
Bedrägerier syns inte i statistiken
Just den modellen har en svaghet, skriver Olaf. Upptäcks ett enskilt bedrägerifall inom ett projekt som ingår i en bredare milstolpe påverkar det inte om milstolpen anses uppnådd. Pengarna betalas ut i sin helhet ändå, så länge helheten ser tillräckligt bra ut.
Ett exempel finns i Sverige. Olaf avslutade under året en utredning om flera coronafondsfinansierade avtal som skulle koppla upp byggnader till ett höghastighetsnät för bredband. Utredningen visade att en del byggnader redan var anslutna sedan tidigare investeringar, men ändå räknades in i målet för hur många nya anslutningar som coronapengarna gav.
Myndigheten som ansvarade för projekten saknade en tillförlitlig databas över vilka byggnader som redan var anslutna och förlitade sig i stället på leverantörernas egna uppgifter. Olaf kunde därför inte fastställa hur många byggnader som faktiskt kopplades upp tack vare coronafondsinvesteringen och kunde inte utesluta dubbelfinansiering. Den uppskattade påverkan på EU:s budget: 46,4 miljoner euro.
Fler varningar för nästa budgetperiod
Olaf lyfter fram flera problem som riskerar att följa med in i nästa budgetperiod. Kontrollsystemen ser olika ut mellan medlemsländer. Erfarenheterna från coronafonden väcker enligt Olaf tvivel om ländernas förmåga att upprätthålla regler för offentlig upphandling, statsstöd och intressekonflikter.
Europeiska revisionsrätten har tidigare varnat för att modellen i nästa flerårsbudget riskerar att underminera insynen, kontrollen och den demokratiska ansvarsutkrävningen.
Byrån varnar också för att en budget som knyts till uppnådda mål snarare än redovisade kostnader riskerar att uppmuntra fel resultat: att data manipuleras, att utfall rapporteras fel eller att projekt certifieras som klara för tidigt. Ett ökat inslag av finansiella instrument, garantier och offentlig-privata samarbeten gör det dessutom svårare att följa pengarna, eftersom fler mellanhänder är inblandade.
"EU:s bredare arkitektur för bedrägeribekämpning måste utvecklas", heter det i rapporten, som efterlyser tydligare regler för hur resultat ska verifieras och hur ansvaret för utredning och återkrav ska fördelas.
Frågan väntas formas av den pågående översynen av EU:s bedrägeribekämpningsarkitektur, som EU-kommissionen inledde sommaren 2025. Kommissionens interna arbetsgrupp för översynen, där Olaf ingår, ska enligt planerna lämna ett meddelande i slutet av 2026.
Mer fakta
Transparensmeddelande enligt EU-förordning (EU) 2024/900
Denna annons är politisk reklam producerad och betald av Socialdemokraterna i Europaparlamentet.
Annonsen syftar till att väcka intresse för Facebooksidan från Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Annonsutrymmet gäller för perioden 15 december 2025 – 14 december 2026 på Europaportalen.se till en kostnad av 89 515 kr.
Om du anser att detta meddelande inte uppfyller kraven i EU:s förordning om politisk reklam ska du i första hand kontakta red@europaportalen.se. Alternativt gör du en anmälan till Mediemyndigheten genom att använda den här e-tjänsten.