Arktistoppmöte: EU-ledare pekar ut Ryssland som huvudhot

På måndagen samlades EU-ledare i finska Rovaniemi till ett första toppmöte om Arktis, sammankallat av Finlands statsminister Petteri Orpo. Mötet hölls inför EU-kommissionens uppdaterade Arktisstrategi, som väntas presenteras i slutet av oktober, och budskapet från ledarna var samstämmigt: säkerhetsläget i regionen har förändrats i grunden.

– Höga Norden och låg spänning tillhör historien, sade Tysklands förbundskansler Friedrich Merz och sammanfattade därmed stämningen bland de församlade ledarna.

Orpo beskrev Arktis som en ny arena för stormaktskonkurrens, där smältande is öppnar nya sjövägar och gör naturresurser mer tillgängliga.

– Ryssland utgör det mest betydande och långsiktiga hotet mot säkerheten och stabiliteten i Arktis, sade Orpo, som också betonade att gränsen mellan Finland och Ryssland i praktiken utgör EU:s arktiska gräns mot landet.

Europeiska rådets ordförande António Costa sade att EU:s Arktisstrategi från 2021 – klimatskydd, hållbar utveckling och fredligt samarbete – fortfarande gäller, men att säkerhetspolitiken nu måste anpassas till en ny geopolitisk verklighet. Han pekade ut Ryssland, den största arktiska staten, som en av huvuddrivkrafterna bakom att internationell rätt och principer som fri sjöfart utmanas.

– Arktisk säkerhet är europeisk säkerhet, sade Costa.

Sverige deltog inte i mötet på grund av riksdagsvalet.

Vad väntas i oktober
Enligt en analys från Europaparlamentets utredningstjänst, publicerad i juni, väntas den uppdaterade Arktisstrategin innehålla ett betydligt tydligare fokus på säkerhet och försvar än föregångaren från 2021, som inte pekade ut säkerhet och försvar som en egen prioritet. Utredningstjänsten bedömer att uppdateringen sannolikt kommer att betona närmare samarbete mellan EU och Nato, ökad övervakning av arktiska vatten och havsbotten, skydd av undervattenskablar samt fördjupade bilaterala relationer med länder som Kanada, Island och Norge.

Analysen pekar också på en öppen fråga inför strategin: om EU ska mjuka upp sin linje om att fossila bränslen ska stanna i marken i Arktis för att i stället stärka energisäkerheten, eller hålla fast vid 2021 års ståndpunkt.

Merz uppmanade också till att knyta länder utanför EU närmare de kommande samtalen om säkerhet i regionen.

– Jag ser fram emot att fortsätta debatten med de länder som inte är medlemmar i EU, till exempel Island, Norge, Kanada och Storbritannien, sade Merz, som uppgav att frågan diskuterats under mötet.

Det ligger i linje med vad utredningstjänsten bedömer inför oktoberstrategin: uppdateringen väntas lägga större vikt vid bilaterala relationer med just dessa länder, samt med Grönland. Europaparlamentet gick i en rekommendation i november 2025 längre än så och efterlyste ett fördjupat samarbete som på sikt skulle kunna omfatta EU-anslutning för både Island och Norge.

Skuggflotta och hybridattacker
Flera ledare lyfte fram konkreta hot i regionen. Estlands premiärminister Kristen Michal beskrev hur den ryska skuggflottan av tankfartyg vuxit kraftigt i de nordiska farvattnen.

– Skuggflottan hade omkring 13 fartyg som passerade den nordiska korridoren under 2024. Nu är det redan omkring 100, och det ökar, sade Michal.

Merz hänvisade till drönarattacken mot flygplatsen i Leipzig som ett exempel på Rysslands vilja att sprida otrygghet, och sade att den tyska regeringen nyligen vidtagit åtgärder som inte funnits tidigare, samt att Tyskland nu ändrar grundläggande lagar för sina säkerhetsmyndigheter. Rumäniens president Nicușor Dan beskrev tusentals incidenter de senaste åren – sabotage, attacker mot kritisk infrastruktur, cyberattacker och desinformation – och efterlyste en gemensam europeisk lägesbild.

Orpo sade att Rysslands hybridattacker syftar till att splittra EU-ländernas stöd för Ukraina, men att strategin får motsatt effekt och i stället kräver fler sanktioner och hårdare tag mot skuggflottan.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen bekräftade att Danmark och USA inlett en gemensam arbetsgrupp om säkerhet och försvar i Grönland, efter månader av spänningar kring USA:s president Donald Trumps intresse för territoriet. Hon ville inte dra några slutsatser medan arbetsgruppen fortfarande pågår, men var försiktigt optimistisk om att hitta en fredlig väg framåt.

– När jag blev statsminister i Danmark stod Arktis knappast på dagordningen i EU eller Nato. Nu övar tio allierade tillsammans på Grönland, sade Frederiksen.

Den uppdaterade Arktisstrategin väntas läggas fram som ett gemensamt meddelande från EU-kommissionen och Europeiska utrikestjänsten i slutet av oktober. Flera av ledarna i Rovaniemi beskrev toppmötet som ett första steg – frågan väntas återkomma vid ett kommande EU-toppmöte.