Så vill EU begränsa sociala medier för barn

EU-kommissionen lade på torsdagen fram ett förslag till ny lag om barns säkerhet på nätet. Förslaget bygger på rekommendationer från en expertpanel och kommer samtidigt som flera medlemsländer förbereder egna nationella åldersgränser för sociala medier.

Bakgrunden är oron för hur barn påverkas av tiden de spenderar på nätet. Enligt kommissionen tillbringar tonåringar i EU i genomsnitt fyra och en halv timme framför skärmen på skoldagar. Var tredje tonåring uppger att de känner stress, socialt utanförskap eller koncentrationsproblem.

Åldersstege från 13 år
Kärnan i förslaget är en gemensam åldersgräns för hela EU. Barn under 13 år ska inte kunna skapa konto på sociala medier eller videodelningsplattformar. Mellan 13 och 15 år krävs ett "minikonto" som en förälder eller vårdnadshavare sätter upp och kontrollerar, med högst en timmes skärmtid per dag och ett begränsat antal kontakter. Från 15 år får unga skapa ett eget konto, men tjänsterna måste ändå vara utformade för att vara säkra för minderåriga.

– Föräldrar kan inte tävla mot algoritmer, och det ska de inte behöva göra, sade von der Leyen.

Bevisbördan vänds
Enligt kommissionen har techbolagen länge sluppit undan med att lämna ansvaret för barns säkerhet till myndigheter att kontrollera. Med det nya förslaget vänds bevisbördan: de största plattformarna, med fler än 45 miljoner månatliga användare i EU, måste lämna in en säkerhetsplan som granskas av oberoende revisorer innan de över huvud taget får nå barn.

– Plattformarna har lekt alltför lättvindigt med våra barns psykiska hälsa. Nu vänder vi bevisbördan, sade von der Leyen.

Har en tjänst en funktion som bedöms beroendeframkallande måste den tas bort, annars stängs barn och minderåriga ute helt.

– Är en funktion beroendeframkallande är det ett tydligt nej. Plattformen måste ta bort funktionen, och så länge det inte har skett får den inte nå barn och minderåriga, sade von der Leyen.

Bryter ett företag mot reglerna riskerar det böter på upp till sex procent av sin globala årsomsättning.

Även AI-chattbottar kan omfattas
Förslaget stannar inte vid sociala medier. Det omfattar också det som i lagtexten kallas allmänna konversationsbottar: AI-system som kan föra samtal och hjälpa till inom många olika områden, till skillnad från AI-kompisar som är utformade för att simulera relationer. Definitionen är bred nog att träffa AI-assistenter som ChatGPT och Claude.

I praktiken innebär det att sådana tjänster som standard måste utformas säkert för minderåriga, utan beroendeframkallande drag och utan att föra information mellan samtal på ett sätt som kan skapa emotionellt beroende om inte leverantören kan visa att användaren är vuxen.

– Storbolagen inom tech ska inte få bestämma hur våra barn spenderar sina dagar, sade EU:s techkommissionär Henna Virkkunen.

Lärdom från Australien
Australien var första land att införa en åldersgräns för sociala medier, med ett förbud för dem under 16 år som trädde i kraft i december 2025. Enligt kommissionens egen konsekvensbedömning har dock en stor andel av de minderåriga som redan hade konton behållit dem, delvis eftersom den australiska lagen bara kräver ”rimliga åtgärder” för att förhindra det, snarare än obligatorisk kontroll när kontot skapas.

EU:s förslag ska undvika samma problem genom att göra åldersverifiering obligatorisk redan vid kontoskapandet. Kontrollen ska ske via en EU-certifierad app som bygger på så kallad ”zero-knowledge”-teknik och bara avslöjar om användaren är gammal nog för tjänsten, inget annat om personen.

Förslaget ska nu förhandlas mellan Europaparlamentet och medlemsländerna i rådet innan det kan bli lag. Europaparlamentet efterlyste i november 2025 en åldersgräns på 16 år för sociala medier, videodelningsplattformar och AI-kompisar.

I höst kommer även ett bredare lagförslag som ska skydda alla konsumenter, inte bara barn, mot vilseledande affärsmetoder på nätet, som orättvis prissättning, problematisk marknadsföring via influerare och otydliga prenumerationsvillkor.