Arktisk ny frontlinje – EU stärker övervakningen

EU-kommissionen och EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas lade på tisdagen fram en ny strategi för Arktis, fem år efter den förra från 2021. Sedan dess har Ryssland invaderat Ukraina och isarna har fortsatt att smälta. Arktis värms upp nästan fyra gånger snabbare än genomsnittet på jorden vilket bland annat öppnar nya sjövägar och gör naturresurser mer tillgängliga.

– Slutsatsen är att Arktis har blivit frontlinjen i den globala stormaktskonkurrensen, sade Kallas i Europaparlamentet i Strasbourg på tisdagen.

Hon sade att Ryssland bygger ut sin militära närvaro i regionen, har öppnat sovjetiska baser igen och testar nya vapen där. Drönarintrång, störning av GPS-signaler och sabotage mot undervattenskablar hotar säkerheten, liksom den ryska skuggflottans ökade trafik. En hög EU-tjänsteman sade också att det finns en oro för att Ryssland flyttar mer av sin uppmärksamhet till Arktis när kriget i Ukraina är över, rapporterar dpa.

Även Kina pekas ut. I strategin konstaterar kommissionen att Kinas strategiska ambitioner i det europeiska Arktis växer i takt med att landet fördjupar sitt partnerskap med Ryssland.

– Kinas investeringar i hamnar, mineraler och kritisk infrastruktur måste granskas noga, sade Kallas.

Satelliter, kablar och isbrytare
EU vill bli bättre på att följa vad som händer i regionen, framför allt med hjälp av de egna satellitsystemen Copernicus och Galileo. Ett nytt nav för sjöfartssäkerhet ska samla information om allt från kabelsabotage till skuggflottan och olagligt fiske. Första steget blir ett nav för att övervaka, skydda och reparera undervattenskablar i Nordatlanten och Arktis.

EU vill också bygga ut den europeiska isbrytarkapaciteten, bland annat genom gemensam upphandling, och göra det lättare att snabbt flytta trupper och militär utrustning till och inom Arktis.

– I Arktis är isbrytare ett mått på makt, sade Kallas.

Hon betonade att EU inte tar över försvaret av regionen.

– Arktis står under Natos bevakning, och alla de här insatserna kompletterar alliansens roll i det kollektiva försvaret, sade Kallas.

Samarbete med likasinnade
Strategin markerar också ett skifte i hur EU ser på samarbetet i regionen. "Multilateralt samarbete är fortfarande oumbärligt, men det kan inte längre vara den enda grunden för EU:s Arktispolitik", heter det. Arktiska rådets politiska arbete ligger på is sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

I stället vill EU bygga vad man kallat ett "nordligt grannskap" tillsammans med Norge, Island, Storbritannien, Kanada och USA. Toppmötet i finska Rovaniemi i september kan enligt Kallas bli modell för regelbundna toppmöten med medlemsländerna och partnerländerna. Grönland beskrivs som en hörnsten, och EU satsar 200 miljoner euro på bland annat förnybar energi, råvaror och uppkoppling där.

Inget krav på globalt borrstopp
I strategin från 2021 lovade EU att arbeta för en multilateral rättslig skyldighet att inte tillåta ytterligare utveckling av olje- och gasreserver i Arktis och att inte köpa sådana kolväten. Den skrivningen finns inte med i den nya strategin.

EU håller fast vid att olja, kol och gas ska stanna i marken, även i Arktis, liksom vid klimatmålen om att minska nettoutsläppen med 90 procent till 2040 och nå klimatneutralitet 2050. Men kommissionen ska nu arbeta med partner för att "förhindra all utveckling av kolvätereserver som utgör ett hot mot det arktiska ekosystemet", heter det i strategin.

Norge, som har blivit en allt viktigare gasleverantör till EU sedan 2022, har lobbat hårt för att EU ska överge sitt motstånd mot borrning i Arktis, rapporterar Financial Times. Norge hävdar att utvinningen i Barents hav skiljer sig från den gängse bilden av Arktis, eftersom havet där är isfritt och lättillgängligt.

Pengarna saknas
Strategin innehåller få besked om finansiering. På frågan om vad EU konkret kan leverera det närmaste året sade partnerskapskommissionär Jozef Síkela att strategin först ska presenteras för medlemsländerna i rådet och för Europaparlamentet.

– I det här skedet av budgetcykeln är det inte möjligt att göra åtaganden om framtida finansiering, sade Síkela.

Pengarna avgörs i förhandlingarna om EU:s nästa flerårsbudget för 2028–2034. Kallas lyfte fram uppgraderingen av satelliterna som något som kan påskyndas redan nu. Inte heller för isbrytarna finns antal eller tidsplan. Medlemsländerna har i dag ungefär tio isbrytare, men alla klarar inte arktiska förhållanden, enligt Síkela.

Svensk infrastruktur och samiska rättigheter
Sverige, Finland och Danmark är EU:s tre arktiska medlemsländer. I strategin lyfter kommissionen fram kraftledningen Aurora mellan Sverige och Finland, som invigdes i januari, och en andra ledning som är under utveckling. Den EU-finansierade upprustningen av järnvägen mellan Uleåborg och Luleå nämns som exempel på förbindelser som också gör det möjligt att flytta större militär utrustning. Bland EU:s strategiska råvaruprojekt i Arktis nämns svenska ReeMAP.

Enligt strategin bygger EU:s partnerskap med urfolken på principen om fritt, på förhand inhämtat och informerat samtycke i beslut som kan påverka dem. En norsk journalist frågade Síkela om gruvprojektet Nussir i norra Norge, där norska Sametinget har sagt att samerna inte känt sig hörda. Síkela svarade att det handlar om att förklara vilken nytta projekten ger lokalsamhällena.

– Men vi vill förstås inte göra det utan de lokala invånarnas uppslutning, sade Síkela.

Kommissionen och Kallas bjuder nu in Europaparlamentet, rådet och medlemsländerna att ställa sig bakom strategin och driva arbetet vidare.