Förslag: Nya EU-länders rösträtt ska lättare kunna frysas

Flera kandidatländer närmar sig nu ett EU-medlemskap. Montenegro siktar på att bli medlem redan 2028. Inför det presenterade EU-kommissionen i Europaparlamentet på tisdagen sin bedömning av vad unionen behöver förändra för att kunna ta emot fler medlemmar. I bakgrunden finns erfarenheter med Polen och Ungern som en tid in i EU-medlemskapet övergav EU:s värderingar kring bland annat rättsstatlighet och i Ungerns fall även allierade sig med EU:s motståndare Ryssland mot Ukraina.

Slutsatsen är att EU kan få fler medlemmar utan att fördragen skrivs om. Det räcker enligt kommissionen med riktade anpassningar inom dagens regler och med starkare skyddsmekanismer i de anslutningsfördrag som ska förhandlas fram.

Det kanske mest långtgående förslaget är en ny skyddsklausul. Den ska kunna användas om ett nytt medlemsland allvarligt bryter mot EU:s grundläggande värden, som demokrati och rättsstatens principer, eller mot skyldigheten att samarbeta lojalt med unionen. I de allvarligaste fallen ska landet kunna förlora sin rösträtt i ministerrådet.

Lättare att utlösa än artikel 7
Möjligheten att frysa ett medlemslands rösträtt finns redan, genom artikel 7 i EU-fördraget. Men förfarandet kräver i slutänden enighet bland övriga medlemsländer och har i praktiken visat sig svårt att använda.

Den nya klausulen vänder på logiken. Åtgärder föreslås av kommissionen eller efter en motiverad begäran från medlemsländer och anses antagna om inte ministerrådet avvisar dem med kvalificerad majoritet inom en viss tid. Ett enskilt land kommer alltså inte, som idag, kunna stoppa dem på egen hand.

– Vi föreslår en övergångsperiod på 15 år för att kunna agera snabbare än vad artikel 7 redan gör möjligt, sade EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos när hon presenterade förslaget för EU-parlamentets utrikesutskott på onsdagen.

Vilka åtgärder som kan bli aktuella framgår inte i detalj. Enligt kommissionen ska de i första hand riktas mot det politikområde där problemen finns, till exempel genom att landet nekas tillgång till delar av EU-samarbetet. Vid mer omfattande brister kan åtgärderna bli bredare, och i de allvarligaste fallen kan landet förlora sin rösträtt.

Om de nya medlemmarna följer reglerna kommer ingenting att hända, betonade hon.

– Om de går emot dem kommer skyddsklausulen att bita hårt, sade Marta Kos.

Perioden på 15 år är dock inte huggen i sten. Den ska förhandlas fram mellan medlemsländerna och varje enskilt kandidatland, sade Kos på en presskonferens på tisdagen. Enligt kommissionen ska alla åtgärder vara proportionerliga och kunna prövas i domstol.

Frågor om två klasser av medlemmar
Förslaget möttes av frågor i utrikesutskottet om att nya och gamla medlemmar skulle behandlas olika. Tineke Strik från de gröna påpekade att EU har problem med rättsstaten även bland dagens medlemsländer.

– Varför inte använda de verktyg vi har mer konsekvent för alla länder, i stället för att nu försöka få fler skyddsklausuler för nykomlingarna? sade hon.

Tonino Picula (S&D) undrade om EU kan garantera samma krav för gamla och nya medlemmar när de nya får strängare skyddsmekanismer.

Marta Kos tillbakavisade att förslaget skapar medlemmar av olika rang.

– Ja, jag kan garantera att gamla och nya medlemmar får samma status. Annars skulle vårt system kollapsa, sade hon.

Kommissionen menar att klausulen är rättsligt hållbar eftersom den är tidsbegränsad och gäller länder i en övergång.

Färre veton i utvidgningen
Kommissionen vill också minska antalet beslut där ett enda land kan stoppa utvidgningsprocessen. Fördraget kräver enhällighet för att ett nytt land ska få bli medlem. Men i praktiken kräver även en lång rad mellanliggande steg i förhandlingarna, som när något av de 35 förhandlingskapitlen ska öppnas och stängas, att alla är överens.

– Däremellan har vi i dag 150 steg, och även för att skicka ett brev till ett kandidatland behöver vi enhällighet, sade Marta Kos.

Kommissionen föreslår att ministerrådet i stället fattar beslut med kvalificerad majoritet, till exempel när nya förhandlingskluster ska öppnas. Det kan medlemsländerna besluta om redan i dag.

Michael Gahler från kristdemokratiska och konservativa EPP, som är parlamentets föredragande för Ukraina, välkomnade förslaget. Det är viktigt att enskilda frågor inte blockerar hela processen, sade han.

Stödet bland medlemsländerna är däremot oklart. Enligt Kos är reaktionerna blandade. Vissa länder vill göra processen mer effektiv, andra vill fortfarande använda enhällighet så mycket som möjligt.

Kommissionen upprepar också sin uppmaning att använda de så kallade passerelleklausulerna, som gör det möjligt att gå från enhällighet till kvalificerad majoritet utan att ändra fördragen. Det gäller bland annat sanktioner och kampen mot skattebedrägerier. Liknande förslag lade kommissionen fram redan 2018 och 2019 men att aktivera klausulerna kräver i sig ett enhälligt beslut. Sverige vill slopa vetot inom utrikespolitiken men är däremot motståndare mot slopat veto i skattefrågor. Andra länder har andra invändningar.

Nya medlemsländer föreslås dessutom frivilligt kunna avstå från att använda sitt veto i utvidgningsfrågor som rör bilaterala tvister. Åtagandet görs i en särskild förklaring, som enligt Kos inte blir en del av anslutningsfördraget.

Krav på strategisk anpassning
Kandidatländerna kan redan i dag delta i delar av EU-samarbetet före medlemskapet, och det deltagandet ska nu byggas ut mer systematiskt, till exempel inom energi, transporter och säkerhet. Det nya är ett krav på vad man kallar strategisk anpassning. Länderna ska fullt ut följa EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, inklusive sanktionerna, och ansluta sig till unionens regler för granskning av utländska investeringar och exportkontroll.

Särregler för Ukrainas jordbruk
Kommissionen bedömer samtidigt att EU i de flesta politikområden kan ta emot nya medlemmar utan större förändringar. Ett undantag är Ukrainas jordbruk, vars storlek och höga produktivitet motiverar särskilda lösningar.

Kommissionen vill utreda särskilda regler för vissa "känsliga jordbruksprodukter". Ukrainska bönder skulle då få betydligt mindre EU-stöd för dem än andra bönder, och produkterna skulle inte fritt kunna säljas på EU:s inre marknad. I stället vill kommissionen hjälpa Ukraina att återta sina tidigare exportmarknader utanför EU.

– Ukraina kan och kommer att bli en del av vår gemensamma jordbrukspolitik, sade Marta Kos.

Villkoren för detta ska förhandlas fram, och EU måste också skydda sina egna jordbrukare, framhöll hon. Kommissionens bedömning ska tas med i diskussionen om att öppna förhandlingsklustret om jordbruk och sammanhållning för Ukraina. Kos hoppas att den diskussionen kan inledas om några veckor.

Montenegro först ut
Montenegro blir sannolikt det första kandidatland där de nya skyddsklausulerna skrivs in i anslutningsfördraget. Enligt Kos kan de tekniska förhandlingarna avslutas runt årsskiftet och fördraget undertecknas sommaren 2027. Därefter väntar ratificering i medlemsländerna, som kan ta ett till två år.

Montenegros medlemskap beräknas kosta EU mellan 380 och 420 miljoner euro under nästa flerårsbudget, mindre än en euro per EU-invånare och år, enligt Kos.

Kommissionen skickar under veckan utkast till rättstexter för skyddsklausulerna till ministerrådet. Utvidgningen diskuteras på EU-toppmötet nästa vecka. I slutet av oktober presenterar kommissionen sitt utvidgningspaket, med vägkartor för de fyra mest avancerade kandidatländerna Montenegro, Albanien, Moldavien och Ukraina.

– Jag ser verkligen att vi kan ha åtminstone två eller tre nya medlemsländer till 2030, om de levererar, sade Marta Kos.