Revisorer underkänner åter EU:s utgifter och varnar för växande skuldberg

Varje år granskar Europeiska revisionsrätten, EU:s externa granskningsorgan, unionens räkenskaper när miljardstöd betalas ut och tas in i budgeten. I sin senaste revision för 2025 års EU-budget ger revisorerna återigen en så kallad avvikande mening om EU-budgetens utgifter. Det är den skarpaste kritik revisorerna kan ge och betyder att felen är både betydande och omfattande. 

Den uppskattade felandelen steg från 3,6 procent 2024 till 3,8 procent 2025. Det är fortfarande långt över den gräns på två procent som både revisionsrätten och EU-kommissionen anser vara acceptabel.

– Ambitiösa budgetar kräver lika ambitiösa skyddsåtgärder, sade revisionsrättens ordförande Tony Murphy när han presenterade rapporten för Europaparlamentets budgetkontrollutskott på torsdagen.

Felandelen är dock inte nödvändigtvis ett mått på fusk. Den visar hur mycket pengar som inte har använts enligt EU:s och medlemsländernas regler, till exempel kostnader som inte var stödberättigade eller upphandlingar som gjorts fel. Det underströk även EU:s budgetkommissionär Piotr Serafin.

– Den sammanlagda felnivån är inte ett mått på bedrägeri. Det är snarare ett mått på administrativa misstag, sade Piotr Serafin.

Under granskningen hittade revisorerna 17 fall av misstänkt bedrägeri. Samtliga skickades till EU:s bedrägeribekämpningsbyrå Olaf och tolv av dem även till Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo.

Samma fel år efter år
Jordbruket och regionalstöden står för nästan två tredjedelar av de granskade utgifterna och det är där felen är vanligast. Inom sammanhållningspolitiken, stöden som ska jämna ut skillnader mellan EU:s regioner, steg felandelen från 5,7 till 6,6 procent. Inom jordbruk och miljö ökade den från 2,6 till 3,9 procent.

Felandelen svänger beroende på vilka utbetalningar som hamnar i revisorernas stickprov, men mönstret är detsamma.

– Det oroande är att det är samma typ av fel som upprepas år efter år efter år, sade Tony Murphy.

Han pekade på bristande kapacitet hos de nationella myndigheter som ska kontrollera pengarna. Inom jordbruket hade myndigheterna i 19 fall den information som behövdes för att förhindra eller rätta felen, enligt revisorerna.

Svenska brister i coronafonden – tvingas återbetala
Rapporten innehåller flera svenska exempel från EU:s återhämtningsfond efter pandemin, den så kallade coronafonden. Naturvårdsverket beviljade exempelvis samma företag stöd genom 24 separata beslut samma dag, sammanlagt motsvarande 34,6 miljoner euro, för ett nät av tankstationer för vätgas. Enligt revisorerna var det i praktiken ett enda projekt, som borde ha anmälts till kommissionen enligt reglerna för statsstöd. Tretton av besluten har senare upphävts och 192,3 miljoner kronor har krävts tillbaka.

Revisorerna konstaterar också att Sverige och Italien kände till att underlag saknades för vissa delmål när de ansökte om utbetalningar, utan att ange det. Dessutom kritiseras ett svenskt delmål om kontroll av pengarna för att det bara kräver att regeringen ger myndigheterna formella uppdrag, inte att kontrollerna faktiskt fungerar. Kommissionen invänder att efterlevnaden hos de enskilda myndigheterna följs upp genom egna revisioner och kontroller på plats.

Kommissionen: budgeten är väl skyddad
Kommissionen, som bär det formella ansvaret för budgeten, delar inte revisorernas bild. "Därför anser kommissionen att EU:s budget var väl skyddad överlag 2025", skriver kommissionen i sitt svar i rapporten.

Skillnaden handlar om metod. Revisorerna drar ett slumpmässigt stickprov ur hela budgeten och räknar alla regelbrott. Kommissionen räknar främst fel som kan leda till återkrav och gör sin bedömning först när alla kontroller är gjorda. På frågan om vems siffror man ska lita på var Tony Murphy tydlig.

– Om ni frågar mig skulle jag naturligtvis säga oss, sade Tony Murphy.

Piotr Serafin medgav ändå att det finns problem.

– Vi påstår inte att det inte finns några svagheter. Det gör det, sade Piotr Serafin, budgetkommissionären.

Delmål sänktes i efterhand
För coronafonden ger revisorerna ett uttalande med reservation, en mildare form av kritik. 9 av 37 utbetalningar till medlemsländerna under 2025 innehöll fel. Pengarna betalas ut när länderna når förutbestämda delmål och mål, men revisorerna fann att länder i flera fall fick sänka målen först efter att de redan hade ansökt om pengarna.

Sista dagen för ländernas ansökningar var den 30 september. Av medlemsländerna lämnade 21 in i september, åtta av dem på den sista dagen. Kommissionen ska nu behandla ansökningar på omkring 90 miljarder euro före årsskiftet.

– Ur en revisors perspektiv är det ett recept för katastrof, sade Tony Murphy.

Piotr Serafin försvarade ändringarna. Enligt honom är de uttryckligen tillåtna i regelverket som en motvikt till att fonden har en fast sluttid.

Skulden åttadubblad på fem år
Revisorerna varnar också för EU:s växande skulder. Vid utgången av 2025 uppgick EU:s utestående lån till 738,9 miljarder euro, jämfört med 92,7 miljarder euro 2020. År 2027 kan skulden nå 1 000 miljarder euro, främst på grund av coronafonden. Enbart räntorna för fondens bidrag kan kosta omkring 93 miljarder euro under perioden 2028–2034.

Sverigedemokraternas Dick Erixon, ledamot i budgetkontrollutskottet, lyfte skulden i utfrågningen.

– Lånen har ökat åttafaldigt på fem år. Det har jag inte sett i någon annan organisation, sade Dick Erixon.

– Tusen miljarder euro till 2027 är prognosen. Det är mycket oroande, sade han.

– Det är inga virtuella pengar, det är en skuld som måste betalas tillbaka någon gång i framtiden, sade Tony Murphy.

Kommissionen har godtagit revisorernas rekommendation att ta fram en strategi för hur coronafondens skulder ska betalas tillbaka fram till 2058. Piotr Serafin betonade att EU:s obligationer har högsta kreditbetyg.

– Vi kommer att betala våra skulder, oavsett vad, sade Piotr Serafin.

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt, också ledamot i budgetkontrollutskottet, såg två stora problem i rapporten.

– Det ena är förstås den snabbt växande skulden, men också att kostnaden för skulden stiger. Det andra är att själva konstruktionen av coronafonden gör ert arbete mycket svårare, sade Jonas Sjöstedt till revisorerna.

Varning inför nästa flerårsbudget
Rapporten kommer mitt i förhandlingarna om EU:s flerårsbudget för 2028–2034. Kommissionens förslag uppgår till 1 763 miljarder euro och bygger delvis på coronafondens modell, där pengar betalas ut när mål uppfylls snarare än för faktiska kostnader. Revisorerna anser att det föreslagna ramverket för att mäta resultat är bristfälligt utformat.

Omkring en femtedel av förslaget hänger dessutom på nya inkomstkällor till EU-budgeten som ännu inte är beslutade. Blir de inte av kan det enligt revisorerna krävas högre avgifter från medlemsländerna, lägre ambitioner eller mer lån.

– Vi har alltid kunnat följa pengarna från kommissionen till den slutliga mottagaren. Det kommer inte längre att vara fallet, sade Tony Murphy.

– Det kan vara tufft att bli granskad, men det ska vara tufft eftersom det ger utrymme för förbättringar. Jag är ibland förvånad över att kommissionen inte tar det här på större allvar, sade Jonas Sjöstedt.

Sverige har inte velat ge ansvarsfrihet
Rapporten inleder den årliga processen om ansvarsfrihet. Medlemsländerna i ministerrådet ska under början av 2027 rekommendera om kommissionen bör beviljas ansvarsfrihet för 2025 års budget. Därefter fattar Europaparlamentet det avgörande beslutet.

Med hänvisning till de många felen har Sverige sedan behandlingen av 2010 års budget varje år röstat nej eller lagt ner sin röst.